I ett tidigare inlägg skrev vi om när jordens magnetfält förändrades för 42 000 år sedan och vilka stora konsekvenser det hade på det globala klimatet. Livsmiljöer förändrades på grund av högre strålningsgrader från solen under en period med ett kraftigt försvagat magnetfält, så mycket som ner till 6 % av normaltillståndet. Djurarter dog ut, ozonskiktet förstördes och arktisk luft strömmade ner över den amerikanska kontinenten.
Forskare har uppmärksammat pågående förändringar i jordens magnetfält men det är inget som talar för att magnetfältet i nuläget helt skulle byta riktning. De förändringar man kan se är dock att den magnetiska nordpolen har svårt att hålla sig still de senaste årtiondena samtidigt som ett ”hål” i magnetfältet växer på det södra halvklotet, det så kallade Sydatlantiska anomalin. Vad som skulle hända med jorden i ett nytt skifte vet vi i dagsläget inte, men vi kan säga hur det skulle påverka några av jordens djurarter, exempelvis flyttfåglar.
Forskare från Storbritannien som studerar djurs beteende har nyligen presenterat en studie om hur fåglar använder sig av jordens magnetfält för att navigera under sin migration över kontinenterna. En sorts inbyggd kompassnål som känner av när fågeln är ur kurs, likt ett biologiskt GPS system. Richard Holland från Bangor universitetet i Wales har tillsammans med Dmitrij Kishkinev från Keele universitetet i England studerat den lilla flyttfågeln rörsångare och kommit fram till att den med hjälp av magnetfältet kan ta sig hem oberoende av var man placerar dem på jorden.
Det är sedan tidigare känt att vuxna fåglar har en sorts inbyggd karta som hjälper dem hitta tillbaka till samma flyttplats varje år. Forskare har flera teorier kring hur de faktiskt sätter samman dessa kartor med allt från dofter, infraljud och känsla för gravitationsfält och nu visar alltså ny forskning att uppfattning av jordens magnetfältet kan vara en stor del i deras navigationsförmåga. Studien pekar på att magnetfältet tycks bilda ett rutnät, som fåglar följer, av nord-syd- och öst- västlinjer.
Det beror på att magnetisk intensitet (styrkan i magnetfältet) och magnetisk lutning (vinkeln som bildas mellan magnetfältlinjerna och jordens yta, även kallad "dopp"-vinkeln) båda går ungefär norr till söder. Magnetisk deklination, skillnaden mellan riktningen till den magnetiska nordpolen och den geografiska nordpolen, ger öst- västaxeln.
Vad skulle då hända med fåglarna om jordens magnetfält förändrades och kanske till och med vändes upp och ned? Är de helt vilse då? Det verkar inte så.
Richard Holland, forskare i djurs beteende på Bangor universitetet i Wales, säger att detta är en ganska vanlig fråga.
- Och i princip är svaret nej, eftersom fåglar använder lutningen i magnetfältet, inte polaritet som sin kompassriktning, vilket inte förändras i och med en polaritetsomvändning.
Navigeringskartan som beskrivs i studien är erfarenhetsbaserad och därför kan fåglarna lära om parametrarna om de skulle förändras.
- En sak med flyttfåglar är att de är väldigt anpassningsbara. Det vill säga fåglar kan växla från att vara flyttande till bosatta, eftersom de behöver vara kunna göra det för att överleva de olika istiderna i Europa. Med tanke på att migration förmodligen var ett förfäderligt tillstånd hos fåglar har det säkerligen slagits på och av flera gånger under planetens historia, säger Richard Holland.
Så vad som än händer med magnetfältet känns det tryggt att våra små fjäderklädda vänner fortfarande kommer ha koll på läget.
