Det blev ett Nobelpris på rymdtema även i år. Årets Nobelpris i fysik tilldelas tre forskare för upptäckten av svarta hål som har gett oss en viktig förståelse för universum. Priset delas mellan Roger Penrose teoretiska upptäckt där han år 1965 lyckades med att teoretiskt beskriva ett svart hål som en konsekvens av den allmänna relativitetsteorin. Den andra halvan av priset tilldelas Reinhard Genzel och Andrea Ghez som genom experiment och observationer med teleskop i Chile och Hawaii hittat ett supermassivt objekt i Vintergatans centrum. Deras upptäckt bygger på den teoretiska grund som Roger Penrose definierat och det massiva objektet tros vara ett svart hål.
Svarta hål har länge fascinerat forskarna och beskrivs som astronomiska objekt där extrema mängder materia är samlat på små områden. När så mycket materia samlas på en plats blir den sammanslagna gravitationskraften så stark att massan blir en evig fälla. Ekvationerna kring svarta hål kommer från Einsteins allmänna relativitetsteori och enligt den teorin påverkar de omgivningen genom att bland annat förvrida tid och rum. Att studera svarta hål ger oss en större förståelse av universums skapelse, historia och livets uppkomst.
Svarta hål uppmärksammas på flera håll i år. Den amerikanska rymdorganisationen NASA passade på att sprida kunskap om fenomenet under årets Black Friday, genom att döpa om den kända shoppingdagen till Black Hole Friday. Och mysteriet med universums fascinerande svarta hål fortsätter att intressera forskarna som gör nya upptäckter kring bland annat formationen av svarta hål och om radiostråling i nybildade galaxer. Läs mer här och här.
Nobelpriset i fysik har haft en stark koppling till rymden under senare år. Även 2019 gick priset i rymdens tecken för upptäckten av den första exoplaneten. En exoplanet beskrivs som en planet i bana kring en solliknande stjärna som ligger utanför vårt solsystem.
År 1995 publicerade forskarna Michel Mayor och Didier Queloz en studie där de beskrev upptäckten av exoplaneten 51 Pegasi b; den första planeten utanför vårt eget solsystem som vi lyckats observera från jorden. Det här blev startskottet för en vetenskaplig revolution och idag har forskare lyckats observera över 4 000 exoplaneter i omloppsbana runt andra stjärnor än solen. Micahel Mayor och Didier Queloz fick dela på 2019 års Nobelpris i fysik tillsammans med James Peeble som gjort viktiga teoretiska upptäckter inom fysikalisk kosmologi.
För att hylla pristagarna under Nobelveckan, som i år blir lite annorlunda på grund av pandemin, kommer ett antal byggnader i Stockholm lysas upp med projektioner på teman som både rör årets och tidigare års Nobelpris.
Inspirationen är hämtad från ljusfestivalen i den franska staden Lyon, som kallas Fête des lumières. Ett särskilt "rymdigt" tema blir det på ljusinstallationerna som projiceras på stadshuset i Stockholm. Byggnadens fasad kommer lysas upp med bilder från rymdens yttersta hörn, med en tydlig koppling till årets fysikpris och upptäckten av svarta hål.
Installationen är ett av de största videoprojekten som Stockholms stad någonsin arrangerat. Projektet sker i samarbete med bland annat Rymdstyrelsen och European Space Agency, ESA.
Som besökare kan du upptäcka videoinstallationerna mellan den 5-13 december i Stockholm då Nobel week lights Stockholm pågår. Här kan du ta del av hela programmet.
På Nobeldagen den 10 december arrangeras prisutdelningen som i år går att följa digitalt via Nobelprisets kanaler och i SVT. Sändningen sker för första gången från Stockholms stadshus där årets pristagare uppmärksammas i en två timmar lång live-sändning från Gyllene salen. Här kan du läsa mer om hela Nobelveckans program och sändningarna på Nobeldagen.
Till sist vill vi passa på att tipsa om Rymdstyrelsens quiz där du kan testa dina kunskaper om rymden och Nobelpriset. Quizet finns tillgängligt på Rymdstyrelsens Instagram där du enkelt kan klicka dig fram till frågorna och lära dig mer om alltifrån exoplaneter till Harry Martinsons roman med rymdtema.
Vi på Rymdstyrelsen ser självklart fram emot årets Nobelvecka och hoppas att så många som möjligt kan ta del av det digitala programmet, med lite extra fokus på rymden!
