Hero Image

CHEOPS och nobelpriset i fysik

Igår presenterades årets nobelpristagare i fysik med motiveringen: "Årets Nobelpris i fysik belönar ny förståelse av universums uppbyggnad och historia, samt den första upptäckten av en planet i bana kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem.". Vi på Rymdstyrelsen blev såklart överlyckliga då vi ser mycket fram emot uppskjutningen av det europeiska rymdteleskopet som ska lära oss mer om dessa exoplaneter, CHEOPS.
Esa
Publicerad
2019-10-09

Det var år 1995 som forskarna Michel Mayor och Didier Queloz publicerade en studie där de beskrev upptäckten av 51 Pegasi b, den första planeten utanför vårt eget solsystem vi lyckats observera från jorden. Detta blev startskottet för en vetenskaplig revolution och idag har forskare lyckats observera över 4000 planeter i omloppsbana runt andra stjärnor än solen, så kallade exoplaneter. Micahel Mayor och Didier Queloz delar årets pris med James Peeble som får priset för "teoretiska upptäckter inom fysikalisk kosmologi". Rymdprofessorn Mark Pearce vid KTH förklarar årets pristagare och deras forskning på ett alldeles lysande sätt här.

Här hemma i Sverige gör sig forskare från Chalmers tekniska högskola, Lunds universitet och Stockholms universitet redo för uppskjutningen av ett nytt litet rymdteleskop som ska lära oss nya saker om en del av dessa 4000 exoplaneter som cirkulerar kring relativt närliggande stjärnor. CHEOPS, eller CHaracterising ExOPlanets Satellite, är ett europeiskt rymdteleskop med målet att titta på redan kända exoplaneter under fem års tid för att bland annat lära oss mer om planeternas storlek. CHEOPS är först ut i en trio av rymdteleskop som Esa planerar att skicka ut de kommande åtta åren. Näst på tur är PLATO  (PLAnetary Transits and Oscillations of stars) år 2026 och sedan ARIEL (Atmospheric Remote-sensing Infrared Exoplanet Large-survey) år 2028

Rymdstyrelsen har tillsammans med CHEOPS-forskaren Carina Persson vid Chalmers tekniska högskola skapat en samlingssida för CHEOPS som ni hittar på rymdstyrelsen.se/cheops.

Carina har skrivit om sitt senaste möte med Cheops Science Team i Cambridge vi gärna delar med oss av här under.

 

Large Image
Carina Persson

På Cheops science team mötet som hölls på Institute of Astronomy, Cambridge okt 2-4 2019, deltog fyra svenska forskare. Från vänster: Alex Mustill (Lund), Carina Persson (Chalmers), Alexis Brandeker (Stockholm), och Malcolm Fridlund (Chalmers). Melvyn Davies (Lund) som brukar vara med, fick förhinder denna gång. Statyn föreställer Fred Hoyle och står utanför Institute of Astronomy (ett av de största astronomiinstituten i UK). Institutet är en sammanslagning av tre tidigare institut varav ett grundades av Hoyle år 1967 (institutet för teoretisk astronomi). Hoyles stora bidrag till astronomin var ursprunget till nukleosyntesteorier i stjärnor och han myntade även begreppet Big Bang (han var dock en förespråkare för steady state-teorin som förespråkades som ett alternativ till Big Bang främst på 1950- och 1960-talen).

4 okt 2019

Carina M. Persson, Chalmers

Nu är jag på väg hem efter det sextonde Cheops mötet med den vetenskapliga ledningen som hölls 2-4 okt i Cambridge. Det här var det sista mötet innan uppskjutningen som beräknas ske i slutet av året från Europas rymdbas i Kourou. Arbetet har gått in i slutfasen och det märktes verkligen att det snart är dags. Det känns plötsligt mer verkligt och spänningen ökar för varje dag. På vårt nästa möte som äger rum i april i Italien så kommer vi att ha data! Riktiga data, inte bara simuleringar som vi hittills gjort! Själva teleskopet och instrumenten är färdigtestade och redo. Uppskjutningen diskuterades och vilka som ska åka dit. Vilka mjukvaror som ska analysera data ska vi använda? Behöver vi ändra i vår organisation? Vem gör vad och hur? Alla pusselbitar är på plats och nu är det bara finslipningar kvar och träning på vissa moment.

På mötet har vi också diskuterat vilka stjärnor som ska observeras och hur de ska schemaläggas så effektivt som möjligt. Vi har sex olika arbetsgrupper som jobbar med de vetenskapliga programmen som till exempel behandlar exoplaneters massa och radie relation (används för att modellera planeternas sammansättning), hitta passager från nya exoplaneter (i system med redan kända exoplaneter), leta efter månar och ringar kring exoplaneter och studera planeternas så kallade faskurvor (hur planeten reflekterar stjärnans ljus) som kan användas för att studier av planeternas atmosfärer. Sedan finns det tre arbetsgrupper som jobbar med utvärdering av Cheops instrumentet och kalibrering, och programvara som ska analysera ljuskurvor och planetpassager. Den sista arbetsgruppen fokuserar på modellering av stjärnorna eftersom djupet av en passage är ett direkt mått på en planets storlek relativt sin moderstjärna. För att få reda på planetens absoluta storlek måste vi alltså ha en mycket noggrann bestämning av stjärnans storlek.

Det är den vetenskapliga ledningen som bestämmer vad CHEOPS ska observera. Men en femtedel av tiden kommer vara öppen för forskare som inte är en del av CHEOPS konsortiet som består av 11 europeiska länder lett av Berns universitet i Schweiz. De första ansökningarna har redan kommit för den första omgången, och nästa år är det dags igen för en ny utlysning av gästobservationer.

Om några veckor väntas esa tillkännage datumet för uppskjutningen och när Cheops ska fraktas till Kourou. Vi svenska Cheops forskare som inte åker till Kourou planerar att samlas på Chalmers i Göteborg för att titta på den direktsända uppskjutningen tillsammans och berätta om vår forskning för inbjudna gäster och press.

Håll utkik efter uppdateringar om CHEOPS här på rymdbloggen!

Webdewey-kategori
×

Webdewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska webdewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen