Samhällen hotas när vattnet stiger hero

Samhällen hotas när vattnet stiger

Havsnivåhöjning är ett av klimatförändringarnas stora konsekvenser. På lördag den 21 november sänds satelliten Sentinel-6 upp i omloppsbana med uppdraget att kontinuerligt mäta de globala havsnivåerna så att myndigheter runt om i världen kan vara mer förberedda kring utvecklingen.
Maldiverna från satellit
Copernicus Sentinel data (2020), processed by ESA, CC BY-SA 3.0 IGO
Maldiverna fångade av satelliten Sentinel-3.
Publicerad
2020-11-16
Dela artikel:

Satellitdata har redan visat att de globala havsnivåerna stigit i genomsnitt 3 millimeter per år sedan 1993 då man först började mäta haven från rymden. De senaste åren har höjningen dessutom accelererat och det finns en direkt koppling mellan stigande hav och den globala uppvärmningen. Hur mycket och hur snabbt havet stiger beror på hur mycket klimatet förändras. En varmare atmosfär ger ett varmare hav som i sin tur tar mer plats, så kallad termiska expansion.

- Vissa klimatforskare betraktar havsnivåhöjningen som ett större hot mot mänskligheten än temperaturstegringen i sig. Betänk hur mycket odlingsbar mark och städer som ligger i kustzonerna, säger Göran Boberg Fjärranalysansvarig på Rymdstyrelsen.

Den globala uppvärmningen gör också att de polära isarna smälter snabbare än de byggs på vilket även bidrar till ett ökat medelvattenstånd i världshaven.

Tidigast och mest påtagligt kommer de små oskyddade önationerna i haven drabbas av höjda havsnivåer. I ett av världens lägst liggande länder, Maldiverna, ligger mer än 80 procent av landmassan mindre än en meter över havsnivån. Detta gör att dess befolkning på över 500 000 människor är extremt sårbara för ett svällande hav, översvämningar och svårt väder.

En havsnivåhöjning fördelas inte jämt över planeten utan har att göra med geoiden, eller tyngdkraftfältets variation, samt en del andra faktorer. I Sverige har SMHI länge arbetat med att ta fram information om havsnivåer längs den svenska kusten i dagens och framtidens klimat. År 2018 publicerade de rapporten Framtida havsnivåer i Sverige där det bland annat tagits fram beräkningar av medelvattenstånd för hela Sveriges kust för år 2050 och år 2100 utifrån tre olika framtida klimatscenarier. SMHI skriver på sin hemsida att effekterna av den globala havsnivåhöjningen i Sverige samspelar med den pågående landhöjningen. Effekterna är tydligast i södra Sverige, där landhöjningen är mycket liten, medan effekterna är desto mindre i norra Sverige där landhöjningen är stor.

Stefan Nilsson, Manager International Relations på SMHI, säger att de indirekt kommer att använda sig av data från Sentinel-6. SMHI använder redan idag data från den europeiska organisationen Exploitation of Meteorological Satellites (EUMETSAT) och här kommer data från Sentinel-6 också att ingå.

- Vi har även tittat på om vi kan använda denna typ av data för att mäta till vattenstånd i större sjöar som Vänern, säger Stefan Nilsson.

SMHI har sedan 1886 övervakat Sveriges havsnivåer med data från mätstationer men satellitdata är även en viktig källa till framförallt topografiska data. De använder även data från Sentinel-1 för att kartlägga is och Sentinel-3 för algövervakning i Östersjön.

Uppsändningen av Sentinel-6 är planerad till lördagen den 21 november klockan 18:17 svensk tid. Den kommer sändas upp med SpaceX bärraket Falcon 9 från Vandenberg Air Force Base i Kalifornien.

Läs mer om Sentinel-6 här och om satellitens svensktillverkade hjärna här

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen