En grupp belgiska forskare ska använda astronauters erfarenheter för att bota yrsel och åksjuka. Genom att studera hur deras hjärnor klarar stressande situationer i rymden hoppas de hitta bra behandlingar för sina patienter på jorden.
Känslan av att falla utan att någonting rör sig, att inte veta skillnaden mellan tak och golv eller att se solen gå upp och ned sexton gånger under ett dygn kan alla vara stressande moment för besättningen på rymdstationen. Trots de ovanliga påfrestningarna en rymdresa medför så vänjer sig astronauternas hjärnor ganska snabbt vid livet på rymdstationen. Det är till och med så att astronauter som tidigare varit i rymden har lättare att anpassa sig till förändringarna än de som gör sin första resa.
Klipp: en hjärna som röntgas med magnetkamera. Källa: ESA.
Genom att studera astronauternas hjärnor både innan och efter en rymdresa kan forskarna kartlägga om det skett några förändringar som följd av vistelsen i rymden. Alltså samma detektivarbete som läkare gör med personer som känner yrsel eller illamående här på jorden. Skillnaden är att man nu vet hur hjärnans funktion såg ut innan den utsattes för det ovanliga livet på rymdstationen. Tanken är att forskningen ska hjälpa läkarna att veta var i hjärnan de ska leta efter förändringar och därefter kunna behandla sina patienter på rätt sätt.
