SMHI är en av de myndigheter som kommer dra nytta av data från Copernicus-satelliten Sentinel-1. Anna Geidne är satellitmeteorolog och isexpert på SMHI, här förklarar hon hur hon kommer använda data från Sentinel-1 i sitt arbete.
Hur kommer SMHI att använda data från Sentinel-1?
- På Sentinel-1 finns ett instrument som kallas SAR (Synthetic Aperture Radar). Det är alltså en speciell sorts radar, och med den kan man bland annat se hur jordytans struktur ser ut – om den är jämn och fin eller full av kantigheter som berg, städer eller upptornade isflak. För SMHI är det användbart när vi gör våra dagliga iskartor, det vill säga ritar upp hur isen ser ut på havet runt Sverige och också i Mälaren och Vänern. Data från satelliten görs om till en bild som man kan titta på. Med vanliga optiska satellitbilder, de som vi brukar se på TV, går det inte att se igenom moln, men med SAR-instrumentets hjälp kommer vi att kunna titta på isen oavsett om det är mulet eller klart väder. Det är av fler skäl viktigt att veta var det finns is. Dels för att kunna planera vilken väg isbrytare och fraktfartyg ska ta genom isen på väg till de olika hamnarna. Ur klimatsynpunkt är det också viktigt för att kunna följa hur mycket is det varit genom åren, men också när man planerar att exempelvis bygga en ny bro som står med pelare i vattnet.
När isen är jämn och fin blir den ganska mörk på bilden, när isvallar av isflak tornar upp sig blir det ljusa områden. Men även små isflak är kantiga, så där det ligger is som har krossats sönder blir det också ljust på bilden. När isen krossas sönder av vågor ute till sjöss och sen driver in mot kanten på den fasta isen får man en stampisvall. Källa: SMHI.
Vad betyder det för oss väderintresserade?
- Vi på SMHIs istjänst tittar på om det är is eller öppet vatten ute till sjöss. Och det har stor betydelse för hur vädret blir. När det ligger is över hela Bottenviken blir det lite av ett inlandsklimat över norra Skandinavien - vinterkylan som finns över norra Ryssland breder ut sig lite lättare åt vårt håll. Om det är is eller öppet vatten påverkar också nederbörden. Snöbyar och regnskurar bildas lättare över öppet vatten, och när det sedan blåser från havet så driver snöbyarna (eller regnskurarna) in över land. Ibland kallas fenomenet för snökanoner. Fartyg, som är ute till sjöss när det blåser och är flera minusgrader, kan riskera att bli nedisade när stänk från vågor fryser fast uppe på båten i den kalla luften. Med Copernicus hjälp kan SMHI då varna dem för nedisning.
Vilka av de efterföljande Sentinel-satelliterna är viktiga för SMHIs arbete?
- Instrumenten på framför allt Sentinel-3, men även på Sentinel-2, kommer att ge viktig information för att kunna övervaka land, havet och atmosfären. Data från satelliterna kommer att användas i klimatforskningen, men också för mer direkta applikationer som övervakning av algblomning, temperaturen i haven och för att övervaka moln. Mätinstrumenten på Sentinel-4 och Sentinel-5 ger information om atmosfärens sammansättning, alltså vilka gaser som finns där. Det är viktigt för att studera utsläpp och naturkatastrofer som askmoln från vulkanutbrott, men förstås också för klimatstudier.
Kommer data från satelliterna inom Copernicus-systemet ha någon extra betydelse för oss i Sverige?
- För Sverige som ligger nära polerna, där isen på havet kan vara ett hinder för sjöfarten, så är radarinstrumentet på Sentinel-1 väldigt viktigt. Detta eftersom det inte finns så många bra alternativ för att kunna övervaka isen ordentligt på ett kostnadseffektivt sätt. Östersjön är ett känsligt innanhav vilket också gör att övervakning av miljön, t ex oljeutsläpp och algblomning, är extra angeläget. Instrument utvecklade för detta finns på både Sentinel-1, -2 och -3.
