Fermi, som tidigare hette GLAST skickades upp i juni 2008. Det är ett gammateleskop med flera olika uppgifter, bland annat försöker man studera effekter av mörk materia och gammablixtar.
Professor Jan Conrad är en av de huvudansvariga för den svenska medverkan på Fermi, nu har han utnämnts till Wallenberg Academy Fellow och vi passade på att ställa några frågor. Men först, grattis till utnämningen!
- Kan du berätta lite om utnämningen?
Wallenberg Academy Fellows är ett program som skall ge yngre forskare möjlighet att fokusera på forskning under en förhållandevis lång period. Anslaget som löper under fem år är på 1.5 miljoner kronor per år. Det ingår också ett mentorsprogram som organiseras av Kungliga Vetenskapsakademien som skall hjälpa Wallenbergfellown med framtida forsknings- och karriärstrategi.
- Vad betyder utnämningen för dig?
Utnämningen är ett erkännande av tidigare prestationer, samtidigt som det ger mig möjlighet att bygga ut vår position internationellt som en av dem ledande grupper inom indirekt detektion av mörka materian med gamma-strålning. Fermi är idag det världsledande instrumentet i det området och resurser krävs för att fortsätta utnyttja Fermidata på det effektiva sättet vi har lyckats hittills.
- Planerar du något särskilt?
Bidragen kommer i huvudsak går till doktorander och postdoktorander som skall jobba med detektion av gammastrålning från Fermi och markbundna Tjerenkovteleskop.
- Hur står det till med Fermi idag?
Fermi fungerar utmärkt och kommer att ta data minst fram till 2016. En ny och mycket förbättrad fotonselektion är under uppbyggnad, det kommer att leda till ytterligare en ordentligt förbättring i känslighet. De närmaste fyra åren kommer onekligen att vara väldigt spännande. Inom frågan om mörka materian, finns det just nu påståenden om en s.k. "smoking gun" signal, som förtjänar att redas ut. Bekräftas dessa påståenden, så skulle man ha upptäckt den mörka materians partikel, mätt dess massa och fått viktiga ledtrådar om dess natur. En upptäckt som skulle "dwarf the Higgs boson discovery", för att citera fysikbloggaren Jester. Dock återstår många tester att göra innan man kan vara säker.
- Har mätningarna från satelliterna motsvarat förväntningarna?
Mätningar har helt klart varit över förväntan. Inom fältet mörk materia har man nått en känslighet som är bättre än förväntat. I övrigt har man gjort en del oväntade upptäckter.
- Vilka resultat från Fermi tycker du har varit mest spännande?
Det finns ett antal olika spännande resultat, beroende på vilka fysikaliska frågeställningar man är mest intresserad av. Till exempel har man kunnat få nya insikter om pulsarer emitterar gammastrålning, man har upptäckt fotoner med hög energi från gammautbrott, man har sett strukturer i gammastrålning kring Vintergatans centrum, som var helt oväntade. Man har också kunna mäta inflytande från kosmiska bakgrundsljuset på gammastrålningen från långväga källor. När det gäller mörka materian har man, för första gången, kunnat utesluta några av de mest välmotiverade modellerna.
- Hur ser planerna ut efter Fermi?
När det gäller rymdbaserat gammaastrofysik så finns det några intressanta projekt, Gamma-400, en rysk satellit, DAMPE och HERD kinesiska motsvarigheter, som för mörk materia-jägare främst kommer att bidra med mycket förbättrade energimätningar. Det största gamma-strålningsprojektet globalt är dock baserat på markbaserade Tjerenkovteleskop och kallas Cherenkov Telescope Array (CTA). Markbaserade teleskop har fördelen att man kan kommer åt de mer sällsynta höga energierna.
Bild: Fermi Gamma-ray Space Telescop. Källa: NASA
