Venus och jorden har en del likheter. Venus har t.o.m. kallats för vår systerplanet; planeterna är nästan lika stora och ligger ungefär lika långt ifrån solen.
Enda in på 1900-talet trodde forskarna att miljön på Venus var så gynnsam att det kunde finnas hav och liv där på samma sätt som det finns på jorden. Men så är det inte, någonting hände i solsystemets barndom som påverkade klimatet på Venus och som har inneburit att planeten idag har vårt solsystems aggressivaste växthuseffekt.
En teori är att för fyra miljarder år sedan utstrålade inte solen lika mycket värme som nu men i takt med att värmen ökade avdunstade vattnets koldioxid till atmosfären och koldioxiden gjorde att värmen på Venus yta steg och gjorde så att haven helt enkelt kokade bort och blev till vattenånga i atmosfären.
Venus atmosfär består till 96 procent av växthusgasen koldioxid och lite kväve. Koldioxiden hindrar värmen från marken att ta sig ut i rymden och detta resulterar i en galopperande växthuseffekt. Venus atmosfär är idag väldigt kompakt och knappt något solljus klarar att tränga ner till markytan, den ligger som ett lock runt planeten.
Illustration: Växthuseffekten på Venus, ESA
Den genomsnittliga marktemperaturen på Venus är 460 grader, vilket får både zink och bly att smälta. Men ovanför molntäcket, på 50 - 65 km höjd, är temperaturen bara femton grader. Jorden har klarat sig ifrån detta öde tack vare att vår atmosfär inte har samma kemiska sammansättning som den på Venus och att jorden ligger lite längre bort ifrån solen.
