Filter

Din sökning på kvävedioxid gav 13 resultat

Välj filter

WebDewey
Innehållstyper
Område
  • Covid-19 leder till lägre halter av kvävedioxid i atmosfären

    Upptäck rymden ⋅ 16 mars 2020

    Den europeiska rymdorganisationen ESA kan visa att halterna av den giftiga gasen kvävedioxid sjunkit i Europa över de senaste månaderna. Främst märks minskningen över norra Italien, vilket kan...

  • Nu kan du följa halterna av kvävedioxid i atmosfären

    Upptäck rymden ⋅ 15 juni 2020

    Nya verktyg för att övervaka och analysera planeten under den rådande coronapandemin har nu lanserats av EU-kommissionen. Data kommer från det europeiska jordobservationsprogrammet Copernicus och...

  • Satelliten Sentinel-5P skannar hela jorden - varje dag

    Upptäck rymden ⋅ 11 oktober 2017

    Satelliten Sentinel-5P skickas upp på fredag för att inleda sitt viktiga arbete med att övervaka jordens atmosfär. Sentinel-5P är en satellit i en stor familj av satelliter som övervakar jordens miljö genom att samla in data om bland annat havsisar, vegetation och katastrofområden. Ombord på den nya satelliten finns det toppmoderna instrumentet Tropomi. Det ska hjälpa oss att kartlägga en mängd spårgaser i atmosfären som kvävedioxid, ozon, metan och kolmonoxid - som alla påverkar luften vi andas och vårt klimat. Sentinel-5 har en enorm räckvidd och kommer skanna av hela jordens yta - varje dag! Uppsändning sker på fredag den 13 oktober, men det kommer vi skriva mer om i morgondagens inlägg.

  • Odin har hittat rostiga meteoritrester

    Upptäck rymden ⋅ 18 april 2011

    I tidskriften Physics Today kan man läsa en intressant Odin-artikel. Den beskriver hur jordens yttre atmosfär lyser svagt på natten, så kallat "night airglow", på grund av kemiska reaktioner. Något som har studerats i över hundra år. En stor del av ljuset kommer från syreatomer och molekyler, hydroxylradikaler, natrium och högt upp även från kvävedioxid. Men det finns mer ljus i den röda delen av spektrum vid 600 nm än vad som kan förklaras. Eftersom järn är vanligt i meteoriter som brinner upp i atmosfären så har man länge sökt efter spår av järnoxid i airglow men inte hittat något tills nu. OSIRIS (Optical Spectrograph and Infrared Imager System), ombord på Odin, tittade på atmosfären vid 75 till 105 kilometers höjd. När man tog fram laboratoriemätningar kunde man se ett brett orangea band som visade sig bestå av just järnoxid. Järnet oxiderar när det reagerar med ozon som även finns på hög höjd. Denna upptäckt gjordes av Dick Gattinger och Ted Llewellyn med kollegor vid University of Saskatchewan. Bild: Odin, Bill Frimire/Pressens Bild och Rymdbolaget AB Om du vill grotta ner dig riktigt i detta ämne kan vi varmt rekommendera att läsa hela artikeln som ligger som pdf här nedan.

  • Extended SWIR Imaging for Space applications

    Innovation ⋅ 09 oktober 2018

    En av de största utmaningarna idag gäller jordens klimat och ökningen av växthusgaser i atmosfären på grund av mänsklig aktivitet. IRnova utvecklar och tillverkar högkvalitativa detektormatriser som är känsliga för infrarött (IR) ljus och som har väldigt god prestanda. IRnovas projekt ”Utökad SWIR-avbildning för rymdapplikationer” syftar till att anpassa dessa detektormatriser för kunna analysera klimatpåverkan från växthusgaser. En nyckelteknologi för att detektera och kvantifiera dessa utsläpp är IR-avbildning inom våglängdsområdet 700 nm-2,5 μm (eSWIR=Extended Short Wave InfraRed), som innehåller relevanta absorptionsband hos koldioxid och kvävedioxid.   Förutom rymdspecifika tillämpningar finns det ett antal jordbundna användningsområden som också kan adresseras av projektresultatet. Det kan till exempel användas till att i mörker se genom glas, dimma och rök, för att visualisera skuggor och kontrast, samt för gasdetektion. IRnova använder idag detektormaterialet InAs/GaSb T2SL (Type II SuperLattice) för applikationer inom våglängdsområdena 3-5 μm och 8-12 μm. Att skifta nuvarande detektordesign till kortare våglängder möjliggör för IRnova att möta dagens efterfrågan inom rymd- och miljöanalys. Med denna teknik kan stora och känsliga eSWIR detektormatriser tillverkas med mycket hög uniformitet och stabilitet. Projektets mål är att demonstrera att eSWIR-detektorer baserade på T2SL är en konkurrenskraftig teknologi för rymdapplikationer. Detta kommer att göras genom att tillverka detektormatriser och validera deras uniformitet och prestanda. Målprestanda för detektorn överensstämmer med Esa-kravspecifikationerna för både den hyperspektrala CHIME-detektorn och eSWIR-detektorn avsedda för koldioxidövervakningsuppdraget (CO2M), båda initierade av Copernicusprogrammet som leds av den europeiska kommissionen. Projektresultat En av nutidens största utmaningarna är att minska utsläppen av växthusgaser i atmosfären för att kunna bromsa klimatförändringarna. Koncentrationen av dessa växthusgaser kan mätas med infraröd (IR) detektorteknologi. IRnova har i detta projekt utvecklat en bildsensor som kan detektera IR-ljus i våglängdsområdet 1.7-3.5 µm (eSWIR) där växthusgaser såsom koldioxid, kvävedioxid och metan har stark absorption och därmed är möjliga att upptäcka. Det IR-känsliga material som designats för detta består av ett InAs/GaSb supergitter (T2SL) där tjocklekarna på de olika InAs- och GaSb-skikten i materialet styr vilka våglängder hos det infallande ljuset som detekteras. IR-detektorer baserat på detta material har tillverkats och utvärderats av IRnova med god prestanda vid en relativt hög arbetstemperatur (110 K). Den högre temperaturen medför att betydligt mindre kylare kan användas för dessa detektorer än med befintlig teknologi, vilket ger mindre och billigare IR-kameror med bibehållen hög känslighet.