International Astronautical Congress

Mellan den 18 till den 22 september befann sig Rymdstyrelsen på världens största rymdkonferens, International Astronautical Congress, som i år hölls i Paris.
Paviljong på IAC
Jonas Appelberg
Den svenska paviljongen på International Astronautical Congress.
Publicerad
2022-09-27
Dela artikel:

På International Astronautical Congress (IAC) träffas årligen rymdbranschen för att berätta om den senaste forskningen, träffa nya kunder och på högsta nivå diskutera strategiska vägval för framtiden.

Bredvid NASA, den europeiska rymdorganisationen ESA, den japanska motsvarigheten JAXA och den kanadensiska CSA, för att bara nämna några, hade i år Sverige en egen nationell paviljong där Rymdstyrelsen stod som värd. Här gav vi en möjlighet för svenska företag och organisationer att visa upp sig och den svenska rymdsektorn från sin bästa sida.

Representerade i den svenska paviljongen var:

  • Luleå Tekniska Universitet
  • GKN Aerospace
  • Cobham Gaisler
  • AAC Clyde Space
  • OHB Sweden
  • Beyond Gravity
  • Gom Space
  • Institutet för rymdfysik
  • Kungliga Tekniska Högskolan
  • Aerospace Cluster Sweden
  • Unibap
  • DST Control
  • SAAB

I paviljongen ställde vi ut bland annat ett raketmunstycke från GKN Aerospace i Trollhättan och satellitplattformen Innosat från OHB Sweden, som används till Sveriges nästa satellit Mats, med planerad uppsändning senare i år.

Möten och den senaste forskningen

Rymdstyrelsen tog tillfället i akt och träffade flera av våra internationella motsvarigheter.

- Vi kan konstatera att Sverige och svensk rymdsektor röner ett brett intresse internationellt. Vi på Rymdstyrelsen blir såklart väldigt glada över att så många aktörer är nyfikna och vill samarbeta med oss, våra rymdföretag och våra universitet framöver, säger Anna Rathsman, generaldirektör för Rymdstyrelsen.

Anna Rathsman deltog också i ett rundabordssamtal kring ESA:s ministerrådsmöte senare i höst. Det kan man se i efterhand här.

Bland den senaste forskningen som presenterades stack ett föredrag ut lite extra, det om de två solsonderna Solar Orbiter och Parker Solar Probe. Huvudsyftet med dessa missioner är att ta reda på hur solen egentligen fungerar och hur vi kan skydda oss mot dess enorma energi. Intressant detalj att ta med sig från just denna presentation är att Parker Solar Probe kan ha temperaturer upp till 1400 grader Celsius på ytan samtidigt som känsliga instrumenten och elektronik en kort bit bakom värmeskölden har en behaglig rumstemperatur.

Det går att läsa mer om både Parker Solar Probe och Solar Orbiter på vår blogg. Föredraget går att se i efterhand här: Extreme Exploration: Parker Solar Probe and Solar Orbiter trailblazing around the Sun