Vintergatan − hur kom den till och hur har den utvecklats?

Sedan 2014 håller ESA:s rymdmission Gaia på att kartlägga stora delar av vår hemmagalax, Vintergatan. Positioner, egenrörelser och avstånd av stjärnor är det som Gaia är bäst på (s k astrometri). Tack vare ytterligare tre instrument ombord Gaia får vi dessutom astrofysikalisk information beträffande de objekt som Gaia analyserar, totalt 1.3 miljarder stjärnor.
Den information Gaia:s spektrometrar samlar in måste kombineras med markbaserad data för att optimera den astrofysikaliska interpretationen. ESO:s Gaia-ESO Survey (2012-2020), det största observationsprogrammet någonsin vid ett teleskop av 10m-klassen, kan leverera dessa data.
Vi samarbetar med andra forskningsgrupper runtom Europa för att definiera den bästmöjliga datasatsen för Gaia:s astrofysikaliska kalibrering. Denna ska användas för att säkerställa att Gaia:s stjärnparametrar är väldefinierade, både vad gäller precision och exakthet. En sådan kalibrering är nyckeln till att foga samman Gaia data med de stora markbaserade surveyn som genomförs eller är planerade världen över.

Dnr
2020-00068
Projektledare
Yuri, Khotyaintsev
Institution
Uppsala universitet
2021
688 kkr
2022
608 kkr
2023
620 kkr
2024
633 kkr
Totalt beviljat bidrag
2 549 kkr