Laddade partiklar, joner och elektroner, snurrar runt i cirklar när de påverkas av ett magnetfält. Radien på denna rörelse kallas partikelns gyroradie. Ofta kan man i beräkningar följa den punkt partiklarna snurrar runt, deras gyrocenter, snarare än att behöva beskriva hela partikelns bana. Men när hela den miljö man vill studera är mindre än jonernas gyroradie så fungerar inte denna metod. På liknande sätt brukar man kunna anta att partiklar med motsatt laddning driver tillsammans, men det fungerar inte heller på små skalor. Joners och elektroners olika rörelse ger upphov till laddningsansamling, som ger upphov till elektriska fält som i sin tur påverkar partiklarnas rörelse. Den laddade gasen runt en komet kan vara i just det storleksintervall där joner och elektroner beter sig som mest olika. Det påverkar all fysik i hur kometatmosfären växelverkar med sin omgivning, solvinden. Vi studerar denna växelverkan för kometen 67P, med hjälp av Rosetta data, och utvecklar nya tekniker och enkla modeller för att förstå hur solvinden och kometatmosfären påverkar varandra.