Jordbruket

Användningen av satellitnavigering för så kallat precisionsjordbruk ökar snabbt och en avsevärd andel av nya traktorer är utrustade eller förberedda för denna teknik. Med den nya tekniken finns möjligheter för precisionsstyrd spridning av gödning och bekämpningsmedel för bättre ekonomi och mindre miljöpåverkan. På sikt kan man skapa helt förarlösa lantbruksmaskiner.

Satelliters miljöövervakande funktion är givetvis viktig för jordbruket, liksom förmågan att följa jorderosionen och effekterna av åtgärdsprogram för att minska negativa effekter av jordbruket. Satelliter håller också koll på vattennivåer och luftfuktighet, mäter åkerytor, uppskattar skördarna och kan varna för om grödor drabbas av olika typer av insekts-eller svampangrepp. Sådan information kan hjälpa bönderna bestämma när de ska skörda, om och på vilka ställen de behöver gödsla eller bespruta sina åkrar. På så sätt hjälper satelliterna till att göra sådana insatser effektivare, och kan minska användningen av gödsel och besprutningsmedel. Inom EU är satelliterna även viktiga för att övervaka jordbruket i syfte att se till att reglerna för jordbruksstöd följs.

Skogsbruket

Utan satelliter skulle det vara mycket svårare att övervaka världens skogar. Satelliter gör också att det går att följa effekterna av den nedbränning av skog som förekommer på vissa platser, som exempelvis i Indonesien. Sverige är till 65 procent skogstäckt, och skogsnäringen är en mycket viktig del av landets ekonomi. Satellitdata hjälper till att utveckla skogsbrukets metoder och är ett verktyg för att bedöma om skogsvårdslagens bestämmelser följs.

Det svenska skogsbruket är en av de största användarna av satellitdata i Europa. Skogsstyrelsen använder data från Sentinel 2a och -b, som utvecklats inom Copernicusprogrammet för att övervaka skogen. Satellitdata används också för att beräkna hur mycket skog det finns i Sverige, hur stor andel respektive trädsort står för och hur gamla träden i skogarna är. Data från satelliter används även för att beräkna skogens värde. Efter stormen Gudrun var satelliter en viktig del i kartläggningen av skadorna.

Hur stor älgstammen är och hur stor åverkan älgen gör främst i unga tallskogar är en återkommande källa för diskussioner mellan jägare, markägare, myndigheter, forskare och allmänhet. Skogsstyrelsen har testat att använda satellitdata kompletterade med flygbilder som en enklare metod att få uppgifter om hur stora skador älgarna orsakar. Istället för att uppskatta älgstammens storlek inom ett älginventeringsområde, vilket är dyrt, så inventerade man älgbetningen på träd för att få en uppfattning om älgstammen är för stor, lagom eller för liten i förhållande till tillgången på mat i den aktuella skogen.

Fiskerinäringen 

Satelliter är viktiga hjälpmedel för fisket genom att övervaka fiskebåtarna och på så sätt skapa bättre möjligheter att utforma ett uthålligt fiske. Satelliter är viktiga för att hålla koll på fiskare som bryter mot regler och överenskommelser, och exempelvis fiskar inom förbjudna områden eller tar upp mer fisk än tillåtet.

Rennäringen

Satellitdata kan hjälpa renskötare att följa snösmältningen och se vilka områden som är snöfria. Med hjälp av satellitdata går det att snabbt se var betet för renarna är bra. Satelliter gör också att renskötarna kan kommunicera i glesbygdsområden där det varken finns vägar, mobilnät eller el. 

Satellitdata är också viktiga för att följa de förändringar den globala uppvärmningen för med sig för rennäringen, i form av tidigare snösmältning och islossning, eller mera träd och buskar på fjällen.

Vattenkvaliteten i våra sjöar

Tack vare satelliter finns det sätt att effektivare övervaka vattenkvaliteten i sjöar som exempelvis Vänern, Vättern och Mälaren. Genom att använda data från olika instrument på exempelvis Sentinel-3 i Copernicusprogrammet har forskare utvecklat ett metoder för att mäta halterna av klorofyll, löst organiskt material och partiklar i vattnet. Målet är att ge Havs-och vattenmyndigheten, Vattenvårdmyndigheterna, Vattenvårdsförbunden och Vattenreningsföretag bättre möjligheter att bevara eller förbättra vattenkvaliteten i de stora sjöarna. Sjöarna påverkar miljontals människor på olika sätt med allt från bad och friluftsliv, fiske och som livsnödvändiga källor till dricksvatten. Förutom för de tre stora sjöarna kommer möjligheten med dessa metoder att utvärderas även för små sjöar och kustnära hav.
 

Miljöbrott

Satelliter blir ett allt viktigare vapen i jakten på miljöbrottslingar. Det kan gälla allt från uppenbara och stora miljöbrott som oljeutsläpp till havs eller andra typer av utsläpp, till olaglig grävning, muddring eller tippning, brott mot strandskyddet eller svartbyggen. Att övervaka den typen av brott har varit – och är till stor del fortfarande – väldigt arbetskrävande. Genom att använda satelliter för övervakningen finns emellertid nu förutsättningarna för att kunna effektivisera övervakningen väsentligt genom att ge myndigheterna rätt vägledning.

Växande städer

Satelliter ger möjligheter att följa hur samhällets infrastruktur ser ut och utvecklar sig. Kina använder sig exempelvis i stor utsträckning av satellitdata för att följa den explosionsartade inflyttningen från landsbygden till städerna och det tryck på den omgivande miljön som det medför.