När Cynthia Sassenroth deltog i expedition till Norra ishavet ombord på den tyska isbrytaren Polarstern, insåg hon att hon hittat hem.
– Jag minns att jag stod där, mitt ute i isen, omgiven av forskare från hela världen och kände att det här var det jag ville göra resten av livet, säger Cynthia Sassenroth.
Sedan dess har hon fortsatt att göra det hon brinner för: utforska några av solsystemets mest extrema miljöer, både på jorden och på Mars.
– Som planetgeolog studerar jag hur landskap bildas och utvecklas på både jorden och Mars, med fokus på glaciärer, permafrost, floder och kustområden.
Cynthia Sassenroth kombinerar fältarbete på Svalbard (Norge) med analyser av satellit- och fjärranalysdata, för att förstå de processer som format landskap på Mars. Genom att jämföra isrika formationer med liknande miljöer på jorden undersöker hon under vilka förhållanden vatten kan ha varit tillgängligt för liv.
– Arktis och Mars har både likheter och skillnader i klimat och geologi. Den här forskningen är viktig för att förstå Mars beboelighet, säger Cynthia Sassenroth.
Forskningen finansieras genom ett karriärbidrag från Rymdstyrelsen för forskning om permafrostens och glaciärernas dynamik på Mars. De drygt 4 miljoner kronorna fördelat på 3 år har betytt mycket för hennes forskning.
– För mig karriärbidraget en chans att bedriva vetenskap med båda fötterna på jorden och blicken riktad mot andra världar. Att kombinera fältarbete i jordens mest extrema miljöer med planetariska data öppnar för nya upptäckter.
