Satelliten Odin sköts upp från Ryssland den 20 februari 2001 med uppdraget att studera både jordens atmosfär och universum. Satelliten utvecklades genom ett internationellt samarbete under svensk ledning och blev snabbt en viktig plattform för forskning inom astronomi och atmosfärsvetenskap. Den ursprungliga planerade livslängden var två år. I stället fortsatte Odin att leverera värdefulla forskningsdata i ett kvartssekel.
När satellitens bana gradvis sjönk på grund av atmosfäriskt motstånd kunde återinträdet förutses. Odin brann upp vid passage genom atmosfären den 3 augusti.
Odin var ett svenskt initiativ i samarbete med Kanada, Finland och Frankrike, och sedan 2007 ingick uppdraget i ESA:s Third Party Mission-program. Totalt har 1 392 forskare från 348 institutioner i 33 länder använt Odins data i sin forskning, vilket gör satelliten till en etablerad del av den globala forskningsinfrastrukturen inom atmosfärskemi och klimatvetenskap.
Under sina år i rymden bidrog Odin bland annat till forskning om vatten och syre i rymden, stjärnors och planetsystems utveckling samt ozonskiktet och klimatrelaterade processer i atmosfären.
Med över 135 000 varv runt jorden blev Odin ett av de mest långlivade och betydelsefulla forskningsuppdragen i svensk rymdhistoria. Det som gjorde Odin unik är att den kombinerade två vetenskapliga uppdrag i samma satellit. Dels observationer av stjärnbildning och molekyler i rymden, dels mätningar av jordens övre atmosfär med särskilt fokus på ozonskiktet. Genom instrumentet OSIRIS har Odin under åren samlat in mer än 3,5 miljoner atmosfärsprofiler, vilket har gjort det möjligt att följa långsiktiga förändringar i stratosfärens kemi.
Data från Odin har använts i 472 vetenskapliga publikationer och bidragit till 37 vetenskapliga upptäckter publicerade i internationella tidskrifter som Nature och Science. Forskningen har bland annat gett ny kunskap om ozonlagrets utveckling över både Arktis och Antarktis, om hur stora vulkanutbrott påverkar atmosfären och om hur skogsbränder och klimatförändringar samverkar i stratosfären.
Under de senaste åren har Odin bland annat använts för att studera konsekvenserna av vulkanutbrottet Hunga Tonga 2022, som visade sig ha en global påverkan på atmosfärens sammansättning och temperatur. Satellitens långa tidsserier har också gjort det möjligt att identifiera tecken på ozonåterhämtning i den övre stratosfären, ett viktigt underlag för att följa effekterna av internationella miljöavtal som Montrealprotokollet.
Att Odin levererade vetenskapligt värdefulla mätningar i 25 år i rymden är ett tydligt exempel på hur investeringar i rymden kan bidra med kunskap långt bortom den ursprungliga planeringen och hur svensk rymdverksamhet fortsätter att spela en viktig roll i internationell forskning.
