Bloggen - Jordobservation

Med satellitbilder i krigets spår

Lina Eklund, docent vid Lunds universitet, använder satellitdata för att kartlägga hur konflikter påverkar miljön. Genom internationellt samarbete dokumenterar hon förstörelse av byggnader, jordbruksmark och ekosystem och efterlyser bättre tillgång till data för humanitär forskning.
Före och efterbilder över Gazaremsan.
SkySat-bilder © 2025 Planet Labs PBC.
Bilder som visar skador på trädplanteringar (övre panelen) och växthus (nedre panelen) i Gazaremsan.
Ämnen:
´
Publicerad
2025-09-19
Dela artikel:

Lina Eklund är docent i naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet och knuten till FN:s universitetsinstitut för vatten, miljö och hälsa. Hennes forskning befinner sig i skärningspunkten mellan miljö, konflikter och fjärranalys. Med satellitbilder som verktyg kan hon och hennes kollegor kartlägga förstörelse, bränder och förändringar i jordbruksmark i några av världens mest utsatta områden.

När Lina Eklund disputerade för tio år sedan handlade hennes avhandling om torka och markanvändning i irakiska Kurdistan. Men bristen på pålitlig statistik ledde henne snabbt till satellitdata.

– Jag insåg att jag behöver använda satellitdata för att komplettera den data jag har, och för att få någon slags triangulering, att kolla på olika källor för att se om de stämmer överens, säger hon.

Det som från början var en nödlösning blev snart en central metod.

– Jag är ju ingen superteknisk fjärranalytiker, men det är intressant att studera bilder och analysera markanvändning och vegetationsdynamik. Sedan tar jag hjälp av dem som är riktigt tekniskt kunniga för de djupare analyserna.

Gaza och Damage Mapping

Hösten 2023 blev Lina Eklund en del av Decentralized Damage Mapping Group (DDMG), ett internationellt nätverk av forskare som använder öppna satellitdata för att analysera förstörelse i konflikter. Gruppen fick stor uppmärksamhet i samband med kriget i Gaza. Med hjälp av radardata från Sentinel-satelliterna kunde de dokumentera byggnader som förstörts, trots att parterna i konflikten gav helt olika bilder av vad som skedde.

– Nyttan med Sentinel-data är att det kommer regelbundna bilder. Använder man radar störs man inte av moln, så man kan se marken oavsett väder. Det gör att man får en tydlig dokumentation över tid, förklarar hon.

Gruppen möts varje vecka på Zoom för att diskutera nya resultat och metoder. De har även analyserat jordbruksmarkens förstörelse. Just transparensen är central.

– Vi som forskare måste ha en transparens i hur vi har kommit fram till siffrorna. Vi måste rapportera metoden tydligt och i den mån vi kan också uppskatta tillförlitligheten, säger Lina Eklund.

Hon menar att fältet har vuxit snabbt.

– Det vi gör är att bidra till forskningen om hur konflikter påverkar den fysiska miljön. Det handlar inte bara om byggnader, utan också jordbruksmark, utsläpp av växthusgaser och påverkan på biodiversitet. Det är ett fält som verkligen börjat ta fart.

Porträtt av Lina Eklund.
Lunds Universitet

Lina Eklund är docent i naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet och knuten till FN:s universitetsinstitut för vatten, miljö och hälsa. 

Krigets miljöpåverkan

Lina Eklund pekar på att krigets effekter är mer komplexa än de bilder som ofta syns i medierna.

– Jordarna blir extremt förstörda av bomber och när vegetationen tas bort. Och vi vet att konfliktsituationer ökar sårbarheten för torka. Människor får svårare att importera mat, och det blir dyrare med bränsle, vilket gör konstbevattning svårare. Då blir man helt beroende av nederbörden, säger hon.

Bränder är en annan viktig aspekt. Med stöd från Rymdstyrelsen leder Lina Eklund ett projekt som undersöker kopplingar mellan konflikter och bränder.

– Det kan börja brinna efter en bombning, särskilt i torra områden. Men man kan också använda bränder som ett sätt att föra krig, till exempel genom att sätta eld på jordbruksmark för att förstöra grödor, eller bränna skogar för att människor inte ska kunna gömma sig där, berättar hon.

Priser, finansiering och framtida behov

För sitt arbete tillsammans med DDMG har hon och kollegorna fått ESA:s Earth Observation Excellence Team Award, vilket ger resurser till gemensamma workshops och fortsatt samarbete.

– Det är faktiskt den första finansiering vi fått som går direkt till gruppen och inte till enskilda forskare. Det gör stor skillnad, säger Lina Eklund.

Men det finns också hinder. Hon pekar på att högupplöst satellitdata ofta är spärrad för konfliktområden.

– Mycket som rör konfliktområden ger man inte tillgång till, inte ens i efterhand. Det gör det svårt att ta fram träningsdata och verifiera klassificeringar. Jag skulle verkligen önska att det fanns bättre möjlighet för oss som konfliktforskare att få tillgång till sådan data, säger hon.

Hon efterlyser även en ny typ av satellit.

– Det behövs en humanitär satellit, riktad till forskning och organisationer som jobbar med humanitära frågor. Då riskerar man inte konkurrens med militära eller kommersiella användningsområden. Detta är något som efterlyses i den humanitära sektorn och bland konfliktforskare, säger hon. Ett projekt som jobbar för just detta är Common Space.

Lina Eklund framhåller att satellitdata redan i dag spelar en avgörande roll för att förstå och dokumentera konflikter. Men hon ser också risker med att data används utan rätt kunskap.

– Det finns en baksida av att det är så öppet. Man kan inte bara jämföra två bilder utan man måste förstå vetenskapen bakom, som att bilderna är radiometriskt kalibrerade. Annars kan slutsatserna bli missvisande.

Att använda satelliter för att förstå krigets spår är därför både en fråga om metod, etik och samhällsnytta. Det behövs verktyg som är tillgängliga för fler, men också en förståelse för hur man ska använda dem.

Läs mer om Lina Eklunds forskning här