Juice, Jupiter Icy Moons Explorer, är Europas mest ambitiösa rymdmission till det yttre solsystemet. Den är också ett av Sveriges största forskningsprojekt i rymden och ska utforska gasjätten Jupiter och dess tre stora isiga månar: Ganymedes, Callisto och Europa. Men först väntar en ytterligare 6 år lång resa, och sonden väntas anlända till Jupiter sommaren 2031.
Den 31 augusti passerade Juice planeten Venus för att utnyttja dess gravitation som en slunga och på så sätt öka hastigheten, justera riktningen och spara stora mängder bränsle.
– Förbiflygningen gick väldigt bra. Vi stängde av instrumenten under passagen, eftersom många av Juice instrumenten är känsliga för värme och solljus och byggda för de kalla förhållandena vid Jupiter. När vi flög nära Venus var vi tvungna att rikta högförstärkningsantennen mot solen för att skydda utrustningen från upphettning, säger Jan-Erik Wahlund, forskare vid Institutet för rymdfysik i Uppsala och ansvarig för RPWI, ett av de två svenska instrumenten ombord.
RPWI mäter elektriska och magnetiska fält samt radiovågor i rymdmiljön runt Jupiter och dess månar, medan det andra svenska instrumentet, PEP från Kiruna, analyserar neutrala och laddade partiklar i Jupiters magnetosfär.
Var det nervöst att flyga förbi Venus?
– Nej, vi var ganska lugna. Rymdfarkosten har gått som en klocka hittills och vårt instrument har också fungerat väldigt bra. Dessutom har vi redan klarat en varm fas tidigare under färden, när farkosten befann sig närmare solen. Så jag tänkte: det här fixar vi.
Att såväl uppsändning som förbiflygning har varit lyckade har sparat stora mängder bränsle. Det öppnar möjligheten att flyga närmare månen Ganymedes när farkosten väl är framme vid Jupiter.
- Från början var det tänkt att vi skulle passera ungefär 500 kilometer över Ganymedes yta. Efter den lyckade uppsändningen ändrades planen till 200 kilometer och efter Venuspassagen har vi börjat prata om 80 kilometer. Mycket kan hända på vägen, men det vore underbart att få komma så nära, säger Jan-Erik Wahlund.
Men vägen till Venuspassagen var inte problemfri. Den 16 juli tappade ESA tillfälligt kontakten med Juice. Under några timmar fanns en oro för att sonden gått in i ett överlevnadsläge, ett automatiskt skyddstillstånd som aktiveras vid allvarliga systemfel.
Att förlora kontakten med ett rymdskepp är ett av de allvarligaste scenarier en mission kan ställas inför.
– Hade vi förlorat kontrollen där hade vi haft stora problem. Vi hann faktiskt inte ens bli oroliga. ESA var fullt upptagna med att lösa problemet så vi fick information först dagen efter incidenten. Det händer dessutom inte så sällan att rymdfarkoster drabbas av avbrott, till exempel på grund av strålning eller mjukvarufel, säger Jan-Erik Wahlund.
Problemet uppstod vid en rutinmässig kontakt med markstationen. Ingen signal kom fram och ESA stod inför två val: att vänta i två veckor på en automatisk återställning eller att skicka kommandon blint i riktning mot det ställe där Juice borde befinna sig. Att vänta var inget alternativ, eftersom förberedelserna inför Venusförbiflygningen då hade försenats. Efter sex misslyckade försök lyckades ett kommando nå fram.
Orsaken till problemet var en mjukvarubugg kopplad till en intern timer som styr när kommunikationsförstärkaren ska slås på.
– Till slut fick vi kontakt igen och tack och lov visade sig sonden vara i utmärkt skick. Nu har vi fått beskedet att felet är åtgärdat och inte ska hända igen, säger Jan-Erik Wahlund.
