Det är lätt att tro att vår blåa planet är solsystemets vattenvärld nummer ett, men så är verkligen inte fallet. Jorden är faktiskt bara den femte blötaste platsen i solsystemet.
Genom att studera år av data från diverse rymdmissioner har forskare vid NASA:s Jet Propulsion Laboratory kunnat kartlägga hur mycket flytande vatten som finns i solsystemet och på vilka himlakroppar. Det har visat sig att den överlägset blötaste himlakroppen är solsystemets största måne Ganymedes, som ligger i omloppsbana runt Jupiter. Hela 46 procent av Ganymedes totala volym består av flytande vatten, till skillnad från jorden som bara består av ynkliga 0,12 procent av flytande vatten.
Räknar man dessutom med Ganymedes ismassa så kan man konstatera att månen består av hela 70 procent vatten. Till och med Pluto kan ha ett hav nästan lika stort som jordens trots att den lilla dvärgplaneten befinner sig nästan fem miljarder kilometer längre bort från solen än oss.
Totalt har man kunnat konstatera flytande vatten på nio himlakroppar i vårt solsystem. Men vart kommer det ifrån?
Vattenrika asteroider
I en studie från 2022 kunde forskare från Lawrence Livermore National Laboratory visa att det mesta av allt vatten på jorden troligtvis funnits här sedan planeten bildades.
Men det är inte hela sanningen, visar en ny tysk studie publicerad i Nature astronomy. Vatten verkar också kommit till jorden från platser mycket längre bort, från isiga kometer och förmodligen också från asteroider med hög ishalt.
En nyupptäckt tidigare okänd typ av asteroider, rika på vatten, har kunnat identifieras med hjälp av infraröda mätningar vid Mauna Kea-observatoriet på Hawaii. Asteroiderna kretsar runt solen i ett relativt smalt område i asteroidbältet mellan Mars och Jupiters banor. Den nya studien visar att många av de största objekten i asteroidbältet kan ha gemensamt ursprung med dvärgplaneten Ceres, som också finns i bältet. De nyligen upptäckta vattenasteroiderna liknar Ceres, men är mycket mindre.
När Ceres studerades från NASA:s rymdfarkost Dawn mellan 2015 och 2018 tog kamerorna ombord högupplösta bilder som visade att det måste finnas en stor mängd vattenis i mineralstrukturerna och hålrummen under yta. Genom att använda kunskapen om Ceres kan forskarna lära sig mer om vattenasteroiderna och utvecklingen av asteroidbältet och solsystemet. Kanske hjälpte dessa isiga stenar till att fylla på jordens hav en gång för länge, länge sedan i solsystemets barndom.
