Forskare har sedan en tid tillbaka misstänkt att en stor del av de exoplaneter vi känner till, alltså planeter runt andra stjärnor än solen, kan innehålla vatten. Detta ökar chanserna för att det kan finnas liv där.
Kepler-138 c och d är två planeter som undersökts i en ny studie publicerad av ett team från Institutet för forskning om exoplaneter på University of Montreal med hjälp av rymdteleskopen Hubble- och Spitzer. Planeterna kretsar runt Kepler-138, en röd dvärgstjärna i stjärnbilden Lyra 218 ljusår från oss.
Upp till hälften är vatten
Det har hittills inte varit möjligt för forskarna att definitivt slå fast förekomsten av vatten på planeterna. De har däremot kunnat dra slutsatsen att de innehåller en stor andel vatten genom att analysera planeternas storlek och massa.
En betydande del av dess volym, troligtvis upp till hälften, måste enligt forskarna bestå av material som är lättare än sten. Samtidigt bör materialen vara tyngre än väte och helium, vilket utgör huvuddelen av gasplaneter som Jupiter. Detta leder till slutsatsen att planeterna med stor sannolikhet innehåller en stor andel vatten.
Kallades superjordar
Tidigare trodde forskarna att Kepler 138 c och d främst bestod av metall och sten och att de därför skulle klassas som så kallade superjordar. Det vill säga steniga planeter med en massa större än jordens men mindre än de mindre gasplaneterna Neptunus och Uranus. Ny forskning visar dock att Kepler 138 c och d inte alls är lika jorden. De båda exoplaneterna har en mycket lägre densitet och har över tre gånger så stor volym som jorden samtidigt som de bara dubbelt så tunga.
Den närmaste jämförelsen man kan hitta nära oss är isiga månar i det yttre solsystemet, som Europa eller Enceladus vilka kretsar kring Jupiter respektive Saturnus. Dessa isiga månar består också till stor del av vatten som omger en stenig kärna.
Omges av vattenånga
Kepler 138 c och d är närmare sin stjärna än solsystemets isiga månar och har en temperatur som är över vattens kokpunkt. Därför tror forskarna att planeterna har atmosfärer bestående av bland annat vattenånga. Det kan finnas flytande vatten under ångan, eller så kallad superkritisk vätska som bildas under högt tryck. Men det anses inte troligt att planeternas yta täcks av hav på samma sätt som jordens.
I samband med att Hubble- och Spitzer-teleskopen observerade exoplaneterna upptäckte forskarna även en fjärde planet i systemet, Kepler-138 e. Den är lite längre från stjärnan och befinner sig därigenom i den så kallade beboeliga zonen, till skillnad från Kepler c och d. Där skulle det kunna finnas vatten i någon form. Men hur planeten verkligen ser ut är fortfarande en öppen fråga.
Även om 5 000 exoplaneter redan upptäckts, finns det oändligt mycket att upptäcka i framtiden.
I takt med att rymdtekniken utvecklas och instrumenten blir alltmer känsliga hoppas forskarna att kunna studera planeter som är ännu längre bort från sina stjärnor, undersöka atmosfärer och identifiera molekyler som påvisar planeternas densitet.
Bara då kan vi med säkerhet säga att de här planeterna är vattenvärldar, och hitta många fler.
