Bloggen - Astronomi

Rymdkrockar temat för Webbs senaste nytt

I den senaste publicerade bilden från James Webb-teleskopet får vi bevittna en galaktiskt superkrock i aldrig tidigare skådad detalj. Samtidigt finns en oro för att teleskopet själv riskerar att skadas av kollisioner med meteoroider i sin bana runt solen.
Vagnhjulsgalaxen
NASA/ESA/CSA/STScI/Webb ERO Production Team
Ämnen:
´
Publicerad
2022-08-03
Dela artikel:

James Webb-teleskopet fortsätter att blicka ut i rymden med sina ögon känsliga för infrarött. I den senaste bilden som nyligen publicerats porträtteras Vagnhjulsgalaxen i enastående detalj. Bilden är sammansatt från Webbs två kameror NIRCam (Near-Infrared Camera) och MIRI (Mid-Infrared Instrument) för att få med så mycket detaljer som möjligt.

Vagnhjulsgalaxen bildades ur en superexplosion, då två galaxer av olika storlek kraschade in i varandra för 400 miljoner år sedan. I bilden kan man se att den består av två ringar, en ljus inre ring och en färgglad yttre som båda expanderar utåt från kollisionens centrum. Ringarna hålls samman av armarna från den ursprungliga spiralgalaxen som fortfarande är tydliga och det är dessa som givit galaxen sitt namn. Allt är sammanhållet av en röd dimma bestående av glödande kolväterikt stoft.

Vagnhjulsgalaxen
NASA/ESA/CSA/STScI/Webb ERO Production Team

Vagnhjulsgalaxen genom enbart MIRI-instrumentet som studerar universum i det allra svagaste infraröda ljuset från de mest avlägsna och äldsta himlakropparna i universum.

De två infraröda instrumenten på Webb har samarbetat för att fånga olika detaljer av galaxen.  MIRI ger de rödfärgade tonerna medan NIRCam är tolkade i blå, orange och gul färg. Mitt bland de röda stoftvirvlarna finns många enskilda blå prickar, som representerar enskilda stjärnor eller fickor av stjärnbildning. NIRCam definierar också skillnaden mellan de äldre stjärnpopulationerna och det täta dammet i kärnan och de yngre stjärnpopulationerna utanför den.

Webb har själv varit utsatt för en kollision

Redan under James Webb-teleskopet första månader har det kolliderade med flera mikrometeoroider, små stenar bland många som susar runt i solsystemet. Detta hade forskarna räknat med skulle hända men det har varit svårt att simulera omfånget av kollisionerna samt de risker de har för teleskopets funktion.

Under teleskopets sex första månader i rymden har det träffats lika många gånger och det är vad som var förväntat. Såväl den internationella rymdstationen som Hubble-teleskopet träffas då och då av dessa små rymdstenar. Det man inte kunde vara säker på innan uppsändning var hur mycket skada dessa stenar skulle göra, och det finns nu en liten oro för framtida kollisioner. En av de sex meteoroiderna träffade ett av teleskopets spegelsegment och orsakade en fläck. Denna fläck kan kompenseras av de sjutton resterande speglarna som utgör teleskopets huvudspegel men teleskopet ska vara i rymden länge. Bränslet beräknas räcka i 20 år eller mer.

Det finns ännu inget skäl för panik men låt oss alla hoppas på mindre grus i maskineriet framöver.