Jorden kan ha bildats av småsten hero

Jorden kan ha bildats av småsten

Jorden bildades för ungefär 4,5 miljarder år sedan. Men hur? En ny studie stärker teorin om att jorden bildades av millimeterstora stenar, som under miljontals år klumpades ihop till en himlakropp.
Jorden och småsten
Shutterstock
Publicerad
2022-05-09
Dela artikel:

Länge trodde astronomer att jorden bildades genom flera kollisioner av gigantiska asteroider. Små stenar ska ha slagits ihop till större stenar, som i sin tur slagits ihop till stenblock, och som till slut bildade en himlakropp i jordstorlek. Enligt denna teori skulle det ha tagit mellan 30 till 100 miljoner år för jorden att få sin nuvarande form och storlek.

I fjol lanserade dock Anders Johansen, astronom på Lunds universitet, en ny kontroversiell teori: den så kallade småstensteorin som snabbt fick gehör inom astronomikretsar. Den går ut på att jorden bildades av millimeterstora småstenar som klumpades ihop till en massiv himlakropp.

Jordens tillkomst ska, enligt denna teori, ha börjat med att ett moln av grus ganska snabbt drogs ihop till liten klump bestående av sten och is. Miniplaneten fortsatte sin bana runt solen och dammsög upp allt grus som kom i dess väg, tills jorden fick sin form och blev så stor som den är i dag. 

Upptäckterna tyder även på att planetbildningen gick mycket snabbare än vad man tidigare trott, 5 miljoner år. Sedan tog småstenarna slut.

Kosmiskt damm spelade viktig roll

En ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, stärker Lundaforskarnas förklaringsmodell. Den visar även att kosmiskt damm spelade en avgörande roll när vår planet kom till.

Bakom denna studie ligger forskarlag från Sverige, Danmark och Kina. De presenterar nya detaljer kring jordens dramatiska uppkomst. Genom avancerade datasimuleringar visas att jorden bildats av en kombination av damm och småsten både från det yttre och det inre solsystemet. I uppkomsten ingick alltså både små partiklar från supernovaexplosioner i yttre solsystemet, och damm från inre solsystemet. Det sistnämnda innehöll mycket mindre stoft från exploderande stjärnor, så kallade supernovor.

Det är ingen nyhet att meteoriter från yttre delen av solsystemet innehåller mer damm från supernovor än meteoriter från inre delen av solsystemet. Detta har tidigare förklarats med att planeten Jupiter bryskt stoppat supernovarika dammpartiklar från att leta sig in i de centrala delarna av solsystemet. Men den nya studien visar att Jupiters roll som planetär dammsugare verkar vara något överdriven.

Trots sin storlek kan bjässen inte ha stoppat alla dammpartiklar från yttre solsystemet från att ta sig in, vilket innebär att en ansenlig mängd har kunnat ta sig vidare och bidragit till jordens bildande.

Jupiters blockering blev en vinstlott för jorden

Att Jupiter ändå blockerade en del dammpartiklar från yttre solsystemet är en vinstlott för oss på jorden och förklarar varför jorden inte växte sig större. Om detta inte hade skett hade jorden med största sannolikhet utvecklats till en så kallad superjord med betydligt större massa och en livsfientlig atmosfär av väte och helium.

Forskarna ska nu arbeta vidare med småstensteorin för att få djupare kunskap om hur det gick till när vår jord bildades. Det väntas ge ökad förståelse för hur det går till när beboeliga planeter bildas, vilken kan användas även vid studier av andra stjärnor och planeter i universum.

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen