Nya exoplaneter funna med hjälp av AI hero

Nya exoplaneter funna med hjälp av AI

Hittills har man kunnat konstatera 4575 så kallade exoplaneter, det vill säga planeter runt andra stjärnor än solen. Forskare fyllde nyligen på listan med 300, funna med hjälp av AI teknik i data från det pensionerade Kepler-teleskopet.
TRAPPIST 1
NASA and JPL/Caltech
Illustration av systemet TRAPPIST-1
Publicerad
2021-12-03
Dela artikel:

De senaste tio åren har vi lärt oss väldigt mycket om våra grannar i galaxen. Framförallt hur många de är. Tack vara rymdteleskopet Kepler har man kunnat räkna ut att det finns fler planeter än stjärnor i Vintergatan, men det återstår en hel del arbete för att kunna berätta mer om hur de ser ut och om de har förutsättningar för liv.

Kepler tittade på en begränsad del av himlen i stjärnbilderna Svanen och Lyran under åren 2009 till 2018 i jakt efter jordlika planeter runt andra stjärnor. Initialt kunde man i Keplers data konstatera över 2600 exoplaneter och nu har man hittat över 300 till genom att titta på data med ny AI-teknik. Totalt finns 4575 exoplaneter konstaterade i den officiella exoplanetkatalogen.

Kepler studerade hundratusentals stjärnor och sedan läste forskarna av data över ljuset stjärnorna gav ifrån sig för att på så sätt upptäcka planeterna. Metoden kallas för transitmetoden och bygger på att en stjärnas ljus försvagas en aning när en planet passerar synfältet för den. Det är ytterst lite men med hjälp av känsliga instrument är det en effektiv metod, bara man vet vad man ska leta efter i data. Det är detta som nu blivit ännu effektivare med hjälp av AI teknik där algoritmen med det tjusiga namnet ExoMiner använts för att kunna göra bättre och snabbare analyser av bland annat Keplers 678 gigabyte data. Algoritmen kan även användas på fler datamängder framöver.

Läs mer om ExoMiner här

Vad händer sen då, kan man ju undra. När man konstaterat att en stjärna har en eller flera exoplaneter i omloppsbana runt sig är det dags att titta närmre på dem för att bland annat konstatera storlek, avstånd till stjärnan och förutsättningar för liv i atmosfären. Detta göra man med hjälp av flera olika teleskop, bland annat rymdteleskopet CHEOPS där svenska forskare varit och är inblandade i allra högsta grad. Ett annat teleskop som ska titta närmre på exoplaneter är det kommande enorma James Webb-teleskopet.

Med hjälp av Webb kommer man att kunna studera planeternas atmosfär i detalj i jakt på en atmosfär därute med samma, eller en snarlik, sammansättning som jordens. Detta är ett av Webbs huvuduppdrag och förhoppningen finns även att teleskopet ska kunna ta direkta bilder av exoplaneter. De kommer inte vara mer detaljerade än när du tar ett kort på Jupiter med en vanlig kamera, men trots det kommer forskarna kunna läsa av dess färg, skillnader mellan vinter och sommar, vegetation, rotation, väder med mera. Allt genom att studera atmosfärens ljussammansättning genom så kallad spektroskopi.

Här kan du läsa hur Webb kommer studera planetsystemet TRAPPIST-1, ett system av sju jordlika planeter som cirkulerar kring en sval liten stjärna ”bara” 39 ljusår från jorden.

Läs mer om James Webb-teleskopet här

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen