I maj 2021 sändes den första modulen som ska utgöra en ny rymdstation upp i omloppsbana. Stationen som fått namnet Tiangong och är ett helkinesiskt projekt som drivs av den kinesiska staten. Jämfört med den internationella rymdstationen ISS kommer Tiangong vara mycket mindre. Initialt ska den bara bestå av tre moduler (ISS har sexton) men det ska finnas möjlighet att bygga ut Tiangong med tre moduler till. Syftet med stationen är precis som med ISS att bedriva forskning i tyngdlöshet men till skillnad mot ISS kommer Tiangong även att blicka ut i rymden och bedriva astronomisk forskning.
I samma bana, och nära stationen, är planen att placera ett stort rymdteleskop i samma klass som Hubble. Teleskopet ska ha samma storlek på huvudspegel (2 meter i diameter) men ett mycket bredare synfält och den ska även vara utrustad med en kamera med 2,5 miljarder pixlar. Eftersom tanken är att lägga den i bana nära stationen ska man kunna underhålla teleskopet i rymden, precis som man gjorde med Hubble då rymdfärjorna fortfarande var i bruk. På marken bygger man inte mindre än fyra forskningsstationer som ska vara dedikerade till att ta hand om data från teleskopet. Bygget av stationen ska vara färdigt redan i slutet av 2022 och teleskopet beräknas placeras i omloppsbana 2024.
På lördagen den sextonde oktober sändes tre kinesiska astronauter upp till stationens huvudmodul. Där ska de under de kommande sex månaderna förbereda modulen för att kunna ta emot de andra två modulerna som ska sändas upp nästa år. Astronauterna ska även lära sig använda den robotarm som ska bistå i arbetet med att flytta modulerna i rymden.
Det är första gången Kina har en besättning i rymden så länge som sex månader. Planerna på en egen rymdstation har Kina haft sedan 1992 då det första beslutet togs. År 2003 lyckades Kina bli det tredje landet i världen att på egen hand sända astronauter ut i rymden (utöver USA och Ryssland) och 2011 sände man upp ett första labb i rymden, Tiangong-1. Detta var endast ett litet labb bestående av en modul på ungefär 8 ton. Tiangong-1 följdes av en uppgraderad version 2016, Tiangong-2, och nu går man alltså hela vägen och satsar på att bygga en betydligt större permanent station. Under tiden har Kina utvecklat sin raketkapacitet, vilket betyder att de kan sända större last ut i rymden på egen hand.
De kinesiska rymdmyndigheterna har även visat på stor kompetens och kapacitet då de bara under de senaste åren placerat en rover på månen (med svenska intrument), hämtat hem månsten och genomfört en lyckad landning med rover på Mars.
