Hur låter ett norrsken? hero

Hur låter ett norrsken?

Norrsken har fascinerat mänskligheten i årtusenden. Men hur låter ett norrsken egentligen? Och hur skapas själva ljudet? Det har en forskare vid Cambridge universitet tittat närmare på i en ny studie.
Norrsken
Osopolar at wts wikivoyage via Wikimedia
Publicerad
2021-10-08
Dela artikel:

Vittnesmål om hur norrsken låter har funnits sedan 1800-talet. Debatten var särskilt intensiv i början av 1900-talet, då flera människor från områden nära polcirkeln beskrev ett tyst, nästan ohörbart sprakande ljud. På 1930-talet fick den skotska tidningen The Shetland News en rad vittnesmål från sina läsare som beskrev ljudet som “prasslande silke” eller “två plankor som gnids mot varandra.”

Forskarna har haft svårt att bekräfta förekomsten av ljud i norrsken och vittnesmålen om ljuden avfärdades som folksagor eller illusioner. Det är något som forskaren, Fiona Amery, undersökt i en ny studie, publicerad i The Royal Society

”Mekanismen bakom ljudet är fortfarande lite mystiskt och det är också omständigheterna som krävs för att man ska kunna höra ljudet. Studien undersöker historiska rapporter om norrskenets ljud för att försöka förstå metoderna som användes för att undersöka det här svårfångade fenomenet och processen för att ta reda på huruvida de rapporterade ljuden var riktiga, eller bara illusioner och fantasier, skriver hon.

Norrsken kan höras på låg altitud

För att höra norrskenet krävs ett särskilt starkt norrsken på låg altitud. Forskningen från 1930-talet visade att norrsken främst syntes 100 kilometer över jordens markyta, och sällan under 80 kilometer. Därför menade forskarna att det skulle vara omöjligt för ljudet att uppfattas på jordens yta. På grund av detta försökte olika vetenskapsmän förklara varför människor ändå upplevde fenomenet som inte tycktes existera.

Den brittiska fysikern Sir Oliver Lodge, menade att ljudet var ett psykologiskt fenomen orsakat av norrskenets utseende. På samma sätt kan människor uppleva att meteorer ger ifrån sig ett svepande ljud som endast existerar i hjärnan. George Clarke Simpson, en brittisk meteorolog, menade istället att norrsken på låg höjd antagligen var en optiskt illusion orsakad av lågt flygande moln.

Carl Størmer, dåtidens ledande norrskensforskare, publicerade vittnesmål från sina två assistenter som hade hört norrskenet. De beskrev ljudet som en “underligt dov svallande vissling som verkade följa norrskenets vibrationer”. Detta gav viss legitimitet till det stora antalet rapporter som beskrev liknande ljud. Forskarna kunde dock fortfarande inte presentera en förklaring till hur ljudet kunde uppstå. 

Påverkar jordens magnetfält 

År 1923 bidrog Clarence Chant, en kanadensisk astronom, med den förklaringen som idag ses som rådande. Norrskenets rörelser påverkar jordens magnetfält, vilken orsakar förändringar i elektrifieringen av atmosfären, trots att det är stora distanser mellan norrskenet och atmosfären. Elektrifieringen producerar ett sprakande ljud nära jordens yta när den möter objekt på marken – mycket likt ljudet från radiobrus. Teorin stöds även av vittnesmål som berättar om lukten av ozon – en metallisk odör likt den som uppstår vid elektriska gnistor – som många berättat att de känt av när de sett ett norrsken.

Chants teori var ouppmärksammad under 20-talet och erkändes först 50 år senare när två fysiker som studerade norrsken undersökte historiska dokument. Idag är Chants teori generellt accepterad, men det pågår fortfarande en debatt kring hur mekanismen fungerar.

Vill du själv lyssna på norrsken? Då bör du överväga hur mycket tid du är villig att tillbringa i polarregionerna eftersom fenomenet endast sker vid 5 procent av norrskenen. Du har bäst chans att höra ett norrsken på en ödslig bergstopp. 

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen