DLR utvecklar en rymdvädertjänst hero

DLR utvecklar en rymdvädertjänst – vad är rymdväder och hur kan det påverka oss?

Solstormar kan störa satelliter i rymden, och i extrema fall även teknologi på jorden. Därför är det viktigt att förstå hur rymdväder fungerar, och hur det kan påverka livet på vår planet. Deutsches Zentrum für Luft- und Raumfahrt (DLR) öppnar ett nytt institut för att analysera solaktivitet och utveckla mer tillförlitliga rymdväderprognoser.
Norrsken
C. Gauna/ESA.
Bilden visar en färgstark aurora (norrsken) som reflekteras i en lugn, isländska sjö. Bilden är tagen 2015 efter att en koronal massutkastning orsakade ljusfenomenet över Island. Solutbrottet skickade laddade partiklar mot jorden med en hastighet på cirka 3 miljoner kilometer i timmen. Partiklarna färdades 150 miljoner kilometer på bara två dagar, innan de kolliderade med jordens magnetiska fält.
Publicerad
2021-06-09
Dela artikel:

Auroran, också känt som norrsken, är vackra ljusfenomen som uppstår när laddade partiklar från solen når atmosfären runt jordens polarregioner. Solens utbrott är dock mer än bara ett vackert spektakel. Utbrotten kan störa eller skada satelliter, och i vissa extrema fall påverka infrastruktur på jorden.

DLR:s Institute for Solar-Terrestrial Physics studerar rymdväder för att vi bättre ska kunna förstå, och förutspå, solstormarnas effekt.

– Våra högteknologiska samhällen behöver skyddas. Vi måste vidta försiktighetsåtgärder för att undvika att vår infrastruktur på jorden, i luften eller i omloppsbana kring jorden påverkas negativt av rymdvädrets effekter. Genom att grunda detta nya institut bidrar vi i skapandet av en nationell rymdvädertjänst, säger Anke Kaysser-Pyzalla, ordförande i DLR:s styrelse, i ett uttalande.

DLR:s Institute for Solar-Terrestrial Physics kommer bedriva grundläggande och tillämpad forskning med målet att skydda den teknologiska infrastrukturen på jorden och i rymden. Bland annat utvecklas en rymdvädertjänst med syftet att förutspå och förebygga skada från rymdväder.

För att göra detta fokuserar forskarna på det så kallade magnetosfär-jonosfär-termosfärsystemet (MIT). Systemet berör de områden i jordens atmosfär där särskilda egenskaper eller interaktioner kan påverkas av solstormar. Det handlar om komplexa relationer, och en bättre förståelse av dem kan bidra till att uppnå målet att förutspå och undvika rymdvädrets negativa konsekvenser.

Rymdväder och solstormar – vad innebär det?

 

En närbild av ett solutbrott med jorden infälld för att illustrera den ungefärliga skalan av bilden. Bilden är tagen den 1 juli 2002.
ESA&NASA/SOHO

En närbild av ett solutbrott med jorden infälld för att illustrera den ungefärliga skalan av bilden. Bilden är tagen den 1 juli 2002.

Solens strålnings- och plasmautbrott kallas för solstormar. Vid solstormar sprutar elektromagnetisk strålning eller joniserade partiklar ut i rymden med varierande intensitet och frekvens. Kring jorden finns ett magnetiskt fält som fungerar som ett skydd mot sådana utbrott, i allra flesta fall. Men vissa mer extrema solevent, som så kallad koronal massutkastning, sker i vissa fall med sådan kraft eller omfattning att strålning och partiklar tränger igenom jordens skyddande sköld.

– Rymdväder och konsekvenserna av rymdväder är inte begränsat till rymden. Beroende på intensiteten kan det störa elektriska apparater och radiokommunikation på jorden. Vi är medvetna om de ekonomiska skador som rymdväder kan orsaka, och vi tar seriöst på hotet. Jag är därför glad att det nya institutet sätts upp och välkomnar det viktiga vetenskapliga bidraget för att skydda våra samhällen, säger Thomas Jarzombek, federal regeringskoordinator för tysk rymdpolicy, i ett uttalande.

Vår moderna värld är beroende av en högteknologisk infrastruktur. Stora och svåra solstormar kan leda till skador och stora ekonomiska förluster. Det är sedan tidigare känt att solstormar kan orsaka satellitfel. Även elförsörjningsnät kan slås ut, och elektronik och navigation ombord på flygplan, skepp och bilar kan få farliga störningar. Solstormar kan också påverka TV-sändningar, radiovågor och mobiltelefonsignaler.

Ett exempel på när rymdväder påverkade jorden inträffade 1859, när den engelske astronomen Richard Christopher Carrington för första gången observerade ett solutbrott. Solstormen hade orsakats av koronal massutkastning och skapade en geomagnetisk storm runt 20 timmar efter hans observation. Kompassnålar ändrade position som resultat av den elektromagnetiska påverkan. Elledningar och telegrafsystem skadades, och norrsken kunde observeras så långt söder som Kuba.

Ett annat exempel noterades 1989 då provinsen Quebec i Kanada drabbades av ett strömavbrott som varade i nio timmar. Avbrottet orsakades av en kraftig solstorm. Stark elektromagnetisk induktion nådde elledningar vilket orsakade funktionsfel i transformatorerna, och i vissa fall förstördes de helt.

Med tillräcklig förvarning är det möjligt att vidta åtgärder för att undvika sådana skador. Idag stängs satelliter tillfälligt av när prognoser förutspår risk för störningar. Under solstormar flyger de passagerarplan som korsar polarregionerna på lägre höjd, eller ändrar kursen helt.

Det nya rymdväderinstitutet

Det nya Institute for Solar-Terrestrial Physics etableras vid DLR:s bas i Neustrelitz i Tyskland. Området har en lång tradition av jonosfärisk forskning. 1913 fick staden sina första mottagande antenner, initierat av den experimentella radiostationen för det imperialistiska telegrafforskningskontoret (Imperial Telegraph Research Office). Signalen hade då en räckvidd på 100 kilometer och nådde därmed en bra bit in i jonosfären. Där finns gaser som på grund av solens strålning är elektriskt laddade (joniserade). Därför fungerar jonosfären som en slags spegel för radiovågor.

Utöver forskning på rymdväder tar stationen i Neustrelitz emot satellitdata samt bedriver forskning på fjärranalyser, navigering, sjötransport och säkerhet. Institute for Solar Terrestrial Physics inledde sin forskning den 26 maj i år och har i nuläget runt 50 medarbetare. Institutet är planerat att växa till 80 medarbetare under de kommande åren.

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen