Med hjälp av de europeiska satelliterna Sentinel-1 har det tyska geotekniska institutet (Bundesanstalt für Geowissenschaften und Rohstoffe, BGR) kartlagt hela den tyska landytan. Satelliterna i Sentinel-1, två tvillingsatelliter som ingår i jordobservationsprogrammet Copernicus, använder radar för att mäta förändringar på jordytan. Satelliterna kan se förändringar efter katastrofala händelser som jordbävningar och översvämningar, men de kan också mäta mer gradvisa förändringar som städers utbredning eller små rörelser i topografin. Med hjälp av den typen av data kan myndigheter och forskare i bästa fall förutspå om något är på väg åt fel håll. En sänkning eller höjning av marken skulle kunna förklaras av förändringar i grundvattennivåer efter exempelvis gruvdrift eller torka. Rätt åtgärder kan då tas fram för att förhindra stora konsekvenser.
I Norge har man använt data från Sentinel-1 en längre tid för att mäta rörelser i berggrunden i InSAR projektet. Den norska berggrunden är skör och i fjordlandskapen kan detta leda till katastrofala följder. Senast förra året skedde ett stort jordskred på berget Veslemannen där mängder av sten rasade ner längs bergssidorna. Boende i området har länge varit redo att evakuera då geologer är rädda att berget ska kollapsa helt. Skulle denna typ av skred ske ner i en fjord befarar man att det kan sätta igång en tsunami som hotar att skölja bort byar längs vattenlinjen, något som skildrats i den norska katastroffilmen Vågen från 2015. Därför sker kontinuerliga mätningar av bergen i Norge, där data från satelliter är en beståndsdel, så att man tidigt ska kunna se om berget rör på sig för att tidigt kunna slå larm.
I Sverige använder Naturvårdsverket, tillsammans med flera myndigheter, data från ett annat satellitpar i Copernicus-flottan, Sentinel-2, för att kartlägga det svenska marktäcket. Projektet kallas för Nationella marktäckedata och syftar till att få grundläggande information om hur landskapet ser ut och hur det förändras över tid. Man vill kartera vad som täcker marken – om det är skog, bebyggelse, vatten, våtmark, hav, öppen mark och så vidare. Att få aktuell och kvalitetssäkrad information om Sveriges marktäcke, natur och skog är viktigt för att kunna beskriva grön infrastruktur, ha underlag för klimat- och sårbarhetsanalyser samt för fysisk planering.
