Arkeologi från rymden hero

Arkeologi från rymden

Varje dag genereras kopiösa mängder data från satelliter i omloppsbana runt jorden. Allt från radarbilder och fotografier till höjddata och atmosfäriska mätningar. Bland många användningsområden finns ett man kanske inte tänker på direkt, nämligen arkeologi.
Pyramider från rymden
ESA/Samantha Cristoforetti
Pyramiderna i Giza, Egypten, fotade från den internationella rymdstationen.
Publicerad
2020-11-27
Dela artikel:

På de ukrainska stäpperna levde under antiken den etniska folkgruppen skyter. Skyterna var framgångsrika i både strid och kultur. För arkeologer, och gravplundrare, är de speciellt kända för sina rikt utsmyckade kungagravar. Fyllda med skatter.

Dr. Gino Caspari, en arkeolog anställd vid den Schweiziska nationella vetenskapsakademin, berättar för New York Times att han länge varit bekymrad över att så många av skyternas gravar plundrats. Dr. Caspari tror dock att det finns tusentals gravar från skyterna kvar på de euroasiatiska stäpperna. Frågan är bara hur han och de andra arkeologerna ska kunna hitta dem innan plundrarna gör det.

Arkeologer har sedan en tid använts sig av satellitbilder för att finna exempelvis forntida städer, byggnader och infrastruktur. Inom exempelvis projektet GlobalXplorer kan vem som helst vara med och hjälpa till med att analysera satellitbilder för att hitta gömda och glömda historiska platser. Dr. Caspari kände dock att det måste finnas ytterligare ett bättre sätt att analysera bilderna. Som av en händelse var Dr. Casparis granne, Dr. Pablo Presco från New Yorks universitet, en ekonom kunnig i AI. Tillsammans kom de fram till att ett simpelt dataprogram kunde snabba på processen av att analysera tusentals bilder avsevärt. På bara en månad hade Dr. Presco kodat ett så kallat convolutional neural network. AI programmet lär sig att läsa av bilderna genom data inmatat från arkeologerna. Genom att hela tiden finslipa programmet lyckades arkeologerna till sist uppnå en 98 procentig säkerhet skiljer på en grav från något annat i bilden. Nu kan arkeologerna utföra ett arbete som för bara ett par årtionden sedan tog åratal.

I de svenska skogarna jagas något annat från rymden, nämligen granbarkborrar. Granbarkborren är en skadeinsekt som angriper äldre granskog. Ett träd som blivit angripet av granbarkborrar får ofta bruna barr, tappar friska gröna barr och barken börjar lossna högt upp på stammen. Till slut dör trädet och det blir helt oanvändbart som virke. I takt med att somrarna i Sverige blir varmare och torrare så trivs granbarkborrar allt bättre här. Skogsstyrelsen tillsammans med företaget Metria är några av aktörerna som utvecklar liknande AI teknik som arkeologerna för att hitta granbarkborrarna med hjälp av satellitbilder tagna av de europeiska jordobservationssatelliterna i Copernicus-programmet.

- AI i kombination med fjärranalys gör att vi kan skapa insikter om vår skog och natur på ett nytt sätt. Men det är först när allmänheten och i det här fallet skogsägarna kan ta del av kunskapen i sin vardag som tekniken verkligen kommer till nytta. Därför har det här projektet varit extra roligt med information som blir öppen för alla, säger Gustav Friberg, skoglig expert på Metria. 

I filmen nedan berättar arkeologen Sarah Parcaks om projektet GlobalXplorer och hur du kan vara med i jakten efter arkeologiska fynd.

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen