Hero Image

Esa tar hjälp av Nasa med ExoMars felande fallskärm

Under nästa år planerar Esa att med programmet ExoMars sända upp en rover till Mars. Rovern ska landa på Mars yta med hjälp av en fallskärm. De tester som hittills gjorts med fallskärmarna har dock resulterat i revor i tyget. Så nu vänder Esa sig till Nasa för hjälp.
Publicerad
2019-11-06

I det europeiska ExoMars-programmet ingår två missioner. Den första är Trace Gas Orbiter som sändes upp 2016 för att leta efter metangas på Mars. Mission nummer två planeras att sändas upp under sommaren 2020. Den här gången är det rovern Rosalind som ska till Mars för att studera planetens yta. Med hjälp av en borr ska den samla prover på upp till två meters djup.

Rovern Rosalinds landare ska nå Mars yta med hjälp av en fallskärm. Två tester av fallskärmarna har utförts i år men dessvärre har båda resulterat i revor i fallskärmarnas tyg. Därför har Esa nu tagit hjälp Nasas experter från Jet Propulsion Laboratory (JPL) som tidigare har designat fallskärmar för Nasas Mars-landare.

- Vi är glada att amerikanska vänner, partners och kollegor stöttar oss i att lösa det här problemet. Fallskärmar är väldigt komplicerade och Nasa har mycket mer erfarenhet av fallskärmar än vad vi har, säger Jan Woerner, generaldirektör på Esa.

Man har härlett problemet till att det uppkommer redan när fallskärmarna skjuts ut ur deras kapslar och att det då inte är själva tyger det är fel på. Just nu får Esa hjälp av Nasa att testa fallskärmarnas extraktionssystem på JPL. Höghöjdtesterna är planerade till början av 2020 i Oregon.

En positiv aspekt är att fallskärmarna kan integreras sent i förberedelseprocessen och därför behöver inte det övriga arbetet försenas. Generaldirektör Woerner är övertygad om att ExoMars kommer att vara redo för den planerade uppsändningen. 

- Vi tror att vi kommer att hitta ursprunget till problemet, lösa det och sedan kunna integrera en fullt fungerade fallskärm, avslutar Woerner.

Webdewey-kategori
×

Webdewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska webdewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen