Under sommaren 2018 bekräftade en Nasa- och NOAA-satellit att ett utbrott av vulkanen Manaro Voui bidrog till det största utsläppet av svaveldioxid på flera år. Vulkanen ligger på ön Ambae i Stilla havet och öns befolkning, ca 11 000 invånare, fick evakueras. Satellitbilderna visade på utsläpp av aska och svaveldioxid som sträckte sig 17 km upp.
Under vulkanens mest aktiva tid, under juli 2018, injicerade vulkanen 400 000 ton svaveldioxid in till den övre troposfären, samt stratosfären. Manaro Voui’s totala utsläpp under 2018 beräknades till 600 000 ton svaveldioxid, vilket är tre gånger mer än vad som släpptes ut från samtliga vulkanutbrott sammanlagt under år 2017.
Svaveldioxid lever inte länge i troposfären (det lägsta lagret i jordens atmosfär), men så fort den äntrar stratosfären och blandas med vattenånga, konverteras den till svavelsyreaerosoler, dvs dimma av svavelsyra. Dessa kan leva betydligt längre – upp till månader eller till och med år. Dessa försurade regnet på Ambae och förstörde därmed invånarnas dricksvatten. I extrema fall kan även dessa syror skingra så pass mycket solljus att jordens yta under kyls ned.
Det är viktigt att kartlägga storleken av dessa svavelsyreaerosoler och hur de rör sig, då det kan krävas att flygplan omdirigeras. Forskare försöker även förstå vad den kollektiva inverkan av vulkaner som Ambae har på vårt klimat. Stratosfäriska aerosoler och andra vulkaniska gaser kan störa balansen i den kemiska kompositionen i stratosfären eftersom att de överlever så länge där. Kollektivt finns det då risker att de påverkar klimatet.
