Galileo är Europas eget globala program för satellitnavigering. På fredag är det dags för ytterligare två satelliter att ansluta till Galileo. För medarbetarna på kontrollrummet i Tyskland innebär det hektiska dagar, kritiska händelser och arbete dygnet runt.
Det är satelliterna Galileo 9 och 10 som ska lyfta från en europeisk rymdbas i Franska Guyana ombord på en Soyuzraket den 11 september klockan 04.08. Redan nio minuter efter start släpper satelliterna från det första raketsteget. Därefter fortsätter resan med det övre raketsteget Fregat i ytterligare 3 timmar och 40 minuter. Och det är då, vid den slutliga separationen som resans mest kritiska läge uppstår.
De två satelliterna och det övre raketsteget Fregat separeras från den stora raketen.
Bild: De två satelliterna och det övre raketsteget Fregat separeras från den stora raketen.
Källa: ESA–J. Huart
Då ska teamet i ESAs kontrollrum i Darmstadt, Tyskland, noga iaktta ett antal kritiska händelser ombord på satelliterna. Dessa sker automatiskt men måste planeras in vid rätt tidpunkt och i rätt ordning. Satelliterna ska slås på, gå in i sin grundläggande flygkonfiguration, fälla ut sina solpaneler och rikta dem mot solen. När alla de bitarna fallit på plats kan teamet på jorden börja skicka kommandon till satelliterna om att de ska rikta sig mot jorden.
Se uppsändningen av Galileo 9 och 10 här!
Om Galileosystemet
Galileo är Europas eget globala system för satellitnavigering, likt dagens amerikanska GPS-system. De två satelliter som lyfter på fredag ska tillsammans med de åtta redan befintliga satelliterna bygga på detta system. Ytterligare två satelliter är planerade att skickas upp i slutet av året. Totalt 30 satelliter ska utgöra det färdiga Galileosystemet och vara på plats år 2020 och då täcka hela jorden yta.
