Jag har haft förmånen att få träffa både svenska och utländska rymdforskare precis i ögonblicken innan en rymdfarkost ska skickas ut på uppdrag i rymden med deras instrument ombord. Några är helt lugna, andra är så nervösa att de inte kan stå still eller väljer att helt enkelt inte vara med på de så kallade rymdvakor som ofta arrangeras i anslutning till uppsändningar. Rymdstyrelsen arrangerade just en sån rymdvaka när Rosetta skulle skickas upp för mer än tio år sen, i mars 2004. Jag vill minnas att de svenska forskarna inte var farligt nervösa då men idag när Rosetta möter sin komet är jag ensam svensk på plats vid ESA:s kontrollcenter, ESOC, i Darmstadt i Tyskland. Efter tio års resa eller 6,4 miljarder kilometer och just nu i hastighet av 55 000 km i timmen ska teknikerna idag styra in Rosetta mot kometen P67/Churyumov-Gerasimenkov. Målet är att Rosetta idag den 6 augusti ska komma in på ett avstånd som bara är 100 km från kometen och sen lägga sig en lite märklig omloppsbana. Rosetta och kometen kommer att fortsätta färdas tillsammans i ca 55 000 km/h samtidigt som Rosetta i makligt takt (ca 4 km/h) cirkulerar runt kometen.
Om allt går bra kommer Rosetta att börja studera den geometriska formen på kometen för att hitta bästa landningsplatsen för den lilla landaren som ska skickas ner till kometen i november. Men redan nu har vi fått bilder på kometen som visar att den har en konstig form, i engelska medier har den redan döpts till badankan.
Nu hoppas också de svenska forskarna som är ansvariga för två av instrumenten ombord på Rosetta att de ska få intressant data. Hans Nilsson på Institutet för rymdfysik i Kiruna är ansvarig för det svenska vetenskapliga instrumentet som heter ICA ombord på Rosetta.
- Ingen vet riktigt säkert när vi kommer att börja se energirika joner som kommer från kometen. Vi har ännu inte sett något, och på sätt och vis är det bra. Då är kometen inte så aktiv än, och vi får unika mätningar från en komet med låg aktivitet. Aktiviteten ökar när kometen närmar sig solen. Vi kollar med spänning på vårt data varje dag.
Rosetta följer och studerar en rad olika aspekter av kometen till den sista december 2015, det är ett vetenskapligt uppdrag som aldrig tidigare har gjorts. När kometen närmar sig solen börjar den värmas upp och den kan även brytas upp i delar. Teknikerna här på kontrollcentret ESOC i Tyskland kommer alltså att ha fullt upp att göra med hålla Rosetta så nära kometen som möjligt utan att äventyra rymdfarkosten. Spännande tider, inte bara för tekniker och forskare utan naturligtvis även för oss som följer det hela på – just nu 6,4 miljarder kilometers avstånd.
/ Johan Marcopoulos
Informationsansvarig på Rymdstyrelsen
