Satelliten Sentinel-1A sändes upp i början av april och har kommit upp i sin planerade bana runt jorden. Nu startar snart arbetet med att övervaka miljön på jorden. Men vad har hänt sedan uppsändningen och vilka utmaningar väntar? Rymdkanalen frågade Göran Boberg som arbetar med jordobservationsfrågor på Rymdstyrelsen.
Vad har hänt sedan uppsändningen den 3 april?
- Uppsändningen av Sentinel 1A, den första av de två Sentinel 1-satelliterna, gick helt enligt planerna den 3 april och alla system ombord på satelliten funkar bra. Aktiviteter för att ta satelliten i drift har genomförts och allting verkar gå som tänkt. Både satellitens solpaneler som är tio meter långa och den tolv meter långa antennen har vecklats ut i en ganska komplicerad manöver som tog hela elva timmar. De första bilderna levererades dock redan 16 april och visade bland annat fina data över Belgien och Antarktis.
Bild: Göran Boberg arbetar med jordobservationsfrågor på Rymdstyrelsen. Källa: Rymdstyrelsen.
Vilken är nästa milstolpe för Sentinel-1?
- Nu kontrolleras och kalibreras instrumenten ombord. Huvudinstrumentet är en kraftfull SAR, syntetisk aperturradar. Radarn ska se till att vi fortsätter att få den typ av data som den tidigare miljösatelliten Envisat slutade leverera 2012. Men det kommer att dröja flera månader innan Sentinel-1A börjar leverera data kontinuerligt.
Sentinel-1 är historisk på så sätt att det är den första i en lång serie av operationella satelliter som kommer att förse oss med data fram till åtminstone år 2030. Det kommer att ge oss värdefull information om landyta, havsis och marin miljö. Inte minst vid katastrofhantering såsom översvämningar. Även forskningen får bra faktaunderlag från satelliten.
Sentinel-1A är den första av satelliterna i Copernicus-programmet. Produktion, montering och tester av den andra Sentinel 1-satelliten, Sentinel 1B, är i full gång. Uppsändning är planerad till början av nästa år. Under 2015 beräknas även Sentinel 2, både A och B, sändas upp.
