För ungefär femton år sedan började studenten Vladislav Djakov byggnationen av små robotinsekter. Hans tanke var att dessa mikrorobotar, via radiostyrning, skulle kunna styras runt på olika platser i framtidens rymdstationer, dit besättningen inte själva kunde nå. Exempelvis i smala rör och trånga hörn.
Dessvärre verkar mini-robotarna ännu inte ha slagit igenom. Däremot har Vladislav själv, och företaget Microvisk Technologies, vidareutvecklat rymdtekniken till att ta effektiva och snabba blodprov på människor, genom en så kallad coagulometer.
Vladislavs robotinsekter skulle vara särskilt lämpade för att identifiera olika vätskor, men också för att undersöka om vätskan innehöll exempelvis olja eller andra ämnen. På så sätt skulle de i god tid kunna spåra upp läckage från trånga platser som annars skulle vara svårt att upptäcka.
På samma sätt ska nu coagulometern användas för att snabbare och med mindre blodmängd än innan kunna identifiera eventuellt koagulerat blod i olika blodprover. Med andra ord särskilt lämpligt för de som ligger i riskzonen för att få blodproppar. I framtiden ska de istället kunna ta tillförlitliga blodprov på sig själv istället för att med jämna mellanrum behöva besöka sjukhuset. Bra va!?
Patrik Sundblad arbetar på KTH och vet en hel del om forskning och rymden. För tillfället är han ansvarig för den vetenskapliga samordningen av forskning som utförs på astronauter i ESAs regi. Vi frågade honom vad denna nya teknik betyder, han sa så här:
- Det här är en av många exempel där teknologi utvecklad och/eller avsedd för rymdverksamhet utvecklas till en innovation med nytta på jorden, i det här fallet för sjukvården och dess patienter. I förlängningen så kan även nya tekniska lösningar inom sjukvården, framför allt små avancerade instrument som denna coagulometer, komma till nytta i rymden som medicinsk utrustning för astronauter.
Här kan du läsa mer om när rymdteknik kommer till nytta i vardagen.
