Erland Källén, professor i dynamisk meteorologi, medverkade på Fjärranalysdagarna och berättade om sitt arbete på Europeiska vädercentrat, ECMWF i Reading
ECMWF gör väderprognoser utifrån data om vind, moln, fuktighet, temperatur och tryck. För att göra väderprognoser används globala observationer. Dessa globala observationer analyseras sedan till väderprognoser som i sin tur distribueras till nationella vädertjänster. Sist men inte minst förmedlas dessa prognoser till allmänheten.
Varje dygn tar ECMWF emot cirka 20 miljoner observationer men för att kunna göra alla dessa observationen krävs en rad observationssystem. ECMWF använder sig av många och omfattande observationssystem för att kunna förutspå vädret. Väderballonger, eller radiosonder, är en av dessa och utgör observationssystemets ryggrad. Dessa ballonger ger bra och tillförlitlig information. Väderballongerna täcker inte alla delar av klotet, därför kompletterar man med bland annat satelliter för att få en heltäckande bild av väderläget.
Satelliterna används för att få information ovanifrån. Satelliterna mäter bland annat strålningen som skickas ut ifrån atmosfären och man kan på så sätt avläsa atmosfärens tillstånd. Nackdelen med satelliter är att de inte kan gå igenom moln helt utan problem och störningar det kan däremot väderballonger göra.
ECMWF använder sig av en rad olika tekniker för att samla in mätdata till sina prognoser. Detta görs såväl av markbundna, flygburna och satellitbaserade mätinstrument, däribland polära satelliter. Här finner vi instrument från såväl amerikanska NOAA (National Oceanographic and Atmospheric Administration) men också från Europa på t.ex. instrumentet IASI (Infrared Atmospheric Sounding Interferometer) på satelliten MetOp. IASI bidrar med fuktighets- och temperaturdata. En annat intressant instrument som nämndes i dessa sammanhang är GRAS (GNSS Receiver for Atmospheric Sounding), också det finns ombord på MetOp. GRAS använder sig av befintliga GPS-signaler som går igenom atmosfären för att nå jorden vilket leder till en liten störning i signalen. Utifrån denna störning kan man utläsa temperatur och fuktighet i atmosfären med GRAS-instrumentet. RUAG Space AB i Göteborg har utvecklat GRAS i samarbete med sina kollegor i Österrike och här utnyttjar man egentligen GPS-signalerna för något de ifrån början inte var avsedda för.
Satelliter är med andra ord nödvändiga för att vi ska kunna få tillförlitliga väderprognoser.
Bilder: Erland Källén, Rymdkanalen
