Filter

Din sökning på gaia gav 53 resultat

Välj filter

WebDewey
Innehållstyper
Område
  • Livesändning från Gaia:s uppskjutning

    Upptäck rymden ⋅ 18 december 2013

    Följ uppsändningen av ESA:s forskningssatellit Gaia som skjuts upp kl 10:12 den 19 december 2013. Till livesändningen på ESA:s webbplats. RUAG Space i Göteborg har utvecklat och tillverkat datorn som kontrollerar hela satelliten. Datorn tar också emot kommandon från marken och skickar ner information om hur satelliten fungerar. RUAG Space i Linköping har också levererat den lätta separationsadaptern som kopplar satelliten till raketen under uppskjutningen. Projektet är finansierat av den europeiska rymdstyrelsen ESA. Gaia kommer att förse astronomer med en oerhörd mängd nya och noggranna data om stjärnornas avstånd, fördelning och rörelser. Flera svenska forskare kommer att arbeta med data från Gaia, däribland David Hobbs som har gästbloggat hos oss tidigare i höst.

  • Astrofysikalisk rymdforskning med hjälp av Gaia

    Forskning ⋅ 27 april 2018

    Gaia-satelliten, som sändes upp av ESA i december 2013, syftar till att undersöka Vintergatans uppbyggnad genom att kartlägga mer än en miljard av dess stjärnor utspridda i olika delar av galaxen. Satelliten är ett kraftfullt optiskt observatorium där en fotometrisk och astrometrisk genommönstring av alla stjärnor ljusare än magnitud 20 kombineras med mätningar av radialhastigheter för stjärnor ner till 16:e magnituden. De astrometriska mätningarna är tillräckligt noggranna för att bestämma avstånd och rörelser för stjärnor över stora delar av Vintergatan. Forskare vid Institutionen för astronomi och teoretisk fysik vid Lunds universitet har sedan länge spelat en viktig roll vid planeringen av Gaia-projektet och inte minst för den komplicerade dataanalys som krävs för att omvandla satellitens mätvärden till astronomiskt användbara data. Speciellt har vi utvecklat algorithmer för en central del av dataanalysen, den s.k. Astrometric Global Iterative Solution (AGIS). I denna etableras ett globalt system av stjärnkoordinater på himlen samtidigt som Gaia-instrumentet kalibreras, och dess rotation bestäms, med en noggrannhet av någon hundratusendels bågsekund. Algoritmer och en del av programvaran för AGIS utvecklas i Lund, men den egentliga dataanalysen sker vid European Space Astronomy Centre (ESAC) utanför Madrid.

  • Sluttest av solskyddet på Gaia innan avfärd

    Upptäck rymden ⋅ 18 oktober 2013

    Nu är det bara en månad kvar till den europeiska vetenskapliga missionen Gaia ska skickas iväg ut i rymden. I den här filmen från raketbasen i Kourou ser vi det allra sista testet av teleskopets solskydd. Långsamt fälls det ut likt en blomknopp på väg att slå ut. Solskyddet hjälper till att hålla rätt temperatur på teleskopet så att eletroniken inte skadas och därmed påverkar noggrannheten av de vetenskapliga mätningarna. Som vi tidigare har berättat finns det svenska forskare med i Gaia-projektet men även svensk industri bidrar till den här vetenskapliga missionen. RUAG Space i Göteborg har varit med och levererat den centrala enheten för datahantering ombord på satelliten, vilket får anses vara en vital del för genomförandet av Gaia-missionen. Läs vår gästbloggande David Hobbs inlägg om hans delaktighet i Gaia Till Gaia-bloggen

  • Gaia avslöjar hur solliknade stjärnor blir solida när de dör

    Upptäck rymden ⋅ 17 januari 2019

    Esas rymdfarkost Gaia har i uppdrag att kartlägga vår galax. Den har nu, för första gången, kunnat visat hur vita dvärgsolar, döda rester av stjärnor likt vår sol, utvecklas till solida sfärer när den heta gasen inuti dem svalnar. Denna process som sker inuti vita dvärgar förutspåddes redan för 50 år sedan. Men det var inte förrän med Gaias hjälp som astronomer kunde observera tillräckligt många av dessa objekt för att se mönstret som bekräftar teorin. Kylningen av vita dvärgar varar i miljarder år. När de når en viss temperatur börjar värmen inuti stjärnans kärna att kristalliseras och bli fast. Processen liknar flytande vatten som fryser vid noll grader Celsius, förutom att temperaturen vid stelningen inuti vita dvärgar är extremt hög – cirka 10 miljoner grader Celsius.  Det uppskattas att nästan 97 procent av stjärnorna i Vintergatan så småningom kommer att bli vita dvärgar, medan de mest massiva stjärnorna kommer förvandlas till neutronstjärnor eller svarta hål. Läs mer här.

  • Gaia tar oss med på en virtuell resa bland stjärnorna

    Upptäck rymden ⋅ 25 april 2018

    Rymdteleskopet Gaia har levererat ny data som gör det möjligt att göra en virtuell flygning genom Vintergatan. Den hissnande resan blickar tillbaka på solen när vi färdas längre ut i Vintergatan mellan 97 miljontals stjärnor.    Animationen baseras på information från den andra datatutgåvan från Gaia. Noggranna parallaxmätningar, alltså vinkelskillnaden mellan en himlakropps position observerad från två olika platser, kan användas för att direkt beräkna avstånd till enskilda stjärnor. Gaias huvudmål är att ge oss förståelse för hur vår egen galax, Vintergatan, uppstått och utvecklats över tid. Läs mer om Gaia och vad rymdteleskopet lärt oss hittills i ett av våra tidigare inlägg. På Esas hemsida kan du även hitta mer spännande information om Gaia.