Rymdstyrelsen känner i dag till 188 företag i Sverige med rymdverksamhet. Av dessa har 60 företag deltagit i årets industrienkät från myndigheten, vilket gör årets underlag till det mest omfattande hittills. Tillsammans ger svaren en tydlig bild av hur den svenska rymdsektorn ser ut och hur den är strukturerad.
De företag som bedriver rymdverksamhet omsatte totalt cirka 20,3 miljarder kronor under 2024. Av detta var omkring 4,9 miljarder kronor direkt kopplade till rymdrelaterade produkter och tjänster, vilket visar att rymdverksamheten utgör en betydande del av företagens affär.
Exporten spelar en central roll för svensk rymdsektor som helhet, men betydelsen varierar kraftigt mellan företag. Många aktörer säljer antingen en mycket stor del av sin produktion internationellt eller verkar huvudsakligen på den nationella marknaden. Europa är den viktigaste exportmarknaden, följt av Nordamerika och Asien. Denna struktur speglar att svensk rymdverksamhet rymmer både företag i tidiga utvecklingsfaser och aktörer som är djupt integrerade i internationella värdekedjor.
Sektorn utmärks av en stark kompetensbas. Nästan nio av tio som arbetar med rymdverksamhet har universitets-, högskole- eller forskarexamen. Små företag är ofta forskningsintensiva, medan större aktörer ansvarar för bredare systemintegration och omfattande internationella samarbeten.
– Samtidigt visar kartläggningen på en tydlig utmaning. Endast en fjärdedel av den rymdspecifika arbetskraften är kvinnor. Underrepresentationen är särskilt stor i kvalificerade tekniska och seniora roller. Det innebär att sektorns långsiktiga kompetensförsörjning riskerar att bygga på en alltför smal rekryteringsbas, säger Liselott Krokstedt, ansvarig för industripolicy och teknikharmonisering på Rymdstyrelsen.
Den tekniska nivån i svensk rymdindustri är generellt hög. Många företag arbetar med lösningar som är nära färdiga att användas i operativa internationella uppdrag. Samtidigt bedrivs också omfattande tidig innovation, framför allt hos mindre och forskningsnära aktörer som bidrar till teknisk förnyelse i sektorn.
En återkommande utmaning är finansieringen i de utvecklingsfaser där teknik ska gå från idé och prototyp till färdig och testad produkt. Här upplever många företag att stödet är fragmenterat, vilket kan bromsa utvecklingen i kritiska teknikskeden.
Rymdstyrelsens nationella program och Sveriges deltagande i den europeiska rymdorganisationen (ESA) spelar en central roll i utvecklingskedjan. Nationella satsningar är särskilt viktiga för mindre företag och tidiga utvecklingssteg, medan ESA-programmen öppnar dörrar till internationella samarbeten och större uppdrag.
Företagen vittnar om att stöden har stor betydelse – inte bara för teknik och affärer, utan också för kompetensuppbyggnad, nätverk och långsiktig konkurrenskraft.
En majoritet av företagen uppger att deras rymdverksamhet bidrar till flera av FN:s globala hållbarhetsmål, bland annat inom klimat, infrastruktur och internationella partnerskap. Samtidigt pekar företagen på strukturella hinder för samarbete över nationsgränser, såsom geopolitiska faktorer och en osäker omvärldsutveckling som tillsammans påverkar allt från exportkontroll, immaterialrätt och till finansieringstillgång.
– Sammanfattningsvis visar kartläggningen att svensk rymdsektor står stark, med hög innovationsförmåga, bred kompetens och djup internationell integration. Samtidigt finns tydliga behov av långsiktiga satsningar på forskning och utveckling, bättre test- och verifieringsmöjligheter, trygg kompetensförsörjning och fortsatt arbete med jämställdhet och regelverk, säger Liselott Krokstedt.
För att Sverige ska fortsätta vara konkurrenskraftigt i en snabbt växande global rymdsektor krävs samordnade och långsiktiga insatser – från tidig utveckling till leverans i internationella rymdprogram.