Sverige och Norge är lika i det att båda länderna befinner sig högt upp på norra halvklotet. Något som exempelvis skapar bra förutsättningar för ett ostört luftrum när man vill skjuta upp ballonger och bärraketer från rymdbaserna Esrange och Andøya Space Center. En annan likhet är att de båda länderna är förhållandevis små och att rymden inte alltid är högst upp på den politiska agendan. Detta gör att båda ländernas rymdstyrelser löpande får jobba med att förklara samhällsnyttan med rymden. Med sin position under närings- och fiskeridepartementet har Romsenter ett tydligt fokus på satellitövervakning av de stora arktiska områdena med oljeplattformar, fiskevatten och sjöfart. Den svenska Rymdstyrelsen är placerat under utbildningsdepartementet och har därför ett större fokus på exempelvis forskningsstöd. Sverige är också i europeisk framkant när det gäller att bygga små kostnadseffektiva satelliter, något som ger bra möjligheter för den svenska industrin.
Detta är lite av det som präglade diskussionen då de båda direktörerna Anna Rathsman och Christian Hauglie-Hanssen presenterade sina respektive strategier för nationell rymdverksamhet för varandra under besöket på Rymdstyrelsen.
Utöver syftet att lära känna varandra diskuterades också potentiella framtida samarbeten på rymdområdet inom den europeiska rymdstyrelsen, Esa. Bland annat förhoppningen om att få till ett brett nordiskt stöd för en potentiell arktisk vädersatellit byggd på den svenska InnoSat-plattformen. Samma plattform som den helsvenska satelliten Mats är byggd på.
- Det var ett intressant och lärorikt besök, säger Anna Rathsman och hoppas på en fortsatt konstruktiv dialog med våra nordiska grannar.