ESA:s ministerrådsmöte 2025
Rymdstyrelsens roll
Genom ESA:s status som mellanstatlig organisation styrs den av sin egen konvention som bland annat säger att ett medlemslands bidrag till verksamheten skall komma medlemslandet till godo i form av uppdrag till dess företag och akademi. Sverige bidrar idag med ungefär 900 miljoner kronor ur Rymdstyrelsens sakanslag per år, medel som görs tillgängliga för svenska företag och forskare genom ESA:s utlysningar och upphandlingar.
Rymdstyrelsens generaldirektör leder via regeringsbeslut Sveriges delegation till ESA:s råd. Utbildningsdepartementet är också representerat i delegationen. Under rådet finns ett stort antal programråd och kommittéer som i huvudsak bemannas av delegater från Rymdstyrelsen, men även från Regeringskansliet och andra myndigheter. Rymdstyrelsen förbereder också det strategiska beslutsunderlaget som är grunden för vad vår rymdminister presenterar vid CM25. Det strategiska beslutsunderlaget baseras på Sveriges och Rymdstyrelsens strategi, och en dialog med svenska företag, akademi och användare. Fördelningen av det svenska bidraget till ESA:s verksamhet är också en del av det strategiska beslutsunderlaget.
Konsultation
Rymdstyrelsen kunde glädja sig åt att ett drygt nittiotal intressenter från industri, akademi och användarmyndigheter deltog vid ett konsultationsmöte den 6 februari för att ta del av informationen om ESA:s program inför ministerrådsmötet.
Nu börjar den verkliga dialogen och vi uppmuntrar alla som vill vara med att påverka Sveriges bidrag till ESA att kontakta våra medarbetare som ansvarar för respektive område.
För att vi säkert ska kunna få med allas önskemål i vårt övervägande behöver vi ha dem innan 31:a maj.
Nedan följer myndighetens presentationer som hölls för de olika ESA programmen. I varje presentation finns även kontaktuppgifter till våra medarbetare som ansvarar för respektive område.
Vad är ESA?
Sverige är sedan 1975 medlem i ESA. ESA är Europas rymdorgan, ett mellanstatligt samarbete mellan 22 medlemsländer baserat på en egen konvention. Inom ramen för ESA kan länderna samarbeta i olika forsknings- och teknikutvecklingsprojekt. Eftersom rymdrelaterade projekt är kostsamma kan de oftast endast genomföras om flera länder är med och delar på kostnaderna.
Inom ESA finns det både obligatoriska och frivilliga program. Till de obligatoriska programmen måste alla länder bidra med finansiering som kan liknas vid en medlemsavgift. Avgiften bestäms av varje medlemslands relativa andel av summan av samtliga länders BNP. Sveriges avgift är för närvarande 2,72 procent av ESA:s obligatoriska budget. De frivilliga programmen utgör den största delen av ESA:s verksamhet, och inom ramen för dem kan två eller flera medlemsländer genomföra olika projekt tillsammans.
ESA använder en princip som kallas georetur. Det innebär att de pengar ett land investerar i ESA:s program ska komma tillbaka till landet i form av kontrakt till företag och akademi. Det betyder att svenska aktörer får beställningar inom ESA-projekt till ett värde som så nära som möjligt motsvarar den summa Sverige har investerat i ESA, minus kostnader för administration.
De ansvariga ministrarna i ESA:s medlemsländer träffas ungefär vart tredje år och beslutar om ESA:s inriktning, storleken på de obligatoriska bidragen och bidragen till de frivilliga programmen. Vid det senaste ministermötet 2022 motsvarade Sveriges del av den obligatoriska budgeten 139 miljoner euro, och Sverige anmälde 180 miljoner euro till de frivilliga programmen för de närmaste tre till fem åren. ESA:s totala budget för 2024 uppgår till cirka 7,8 miljarder euro.