Månen är jordens ständiga följeslagare och gravitationen mellan de två himlakropparna gör dels att jorden roterar mer stabilt runt sin egen axel, vilket i sin tur leder till ett relativt stabilt klimat, dels till att haven pulserar i konstanta tidvattenförflyttningar. Månen bildades troligen efter att ett objekt lika stort som Mars kolliderade med jorden för flera miljarder år sedan.
Solsystemet är enormt och månen är den enda platsen utanför jorden där människor hittills satt sin fot. Man glömmer lätt vilken enorm bedrift det innebar att 1969 placera astronauter på månens yta. Inte bara för att rymdfärder är oerhört tekniskt komplicerade, månen befinner sig också väldigt långt bort. Medeldistansen är 384 400 kilometer vilket betyder att man faktiskt skulle kunna placera alla resterande planeter i solsystemet på rad i rymden mellan jorden och månen.
Visste du att det finns tillräckligt med syre på månen för att hålla hela jordens befolkning vid liv i tusentals år?
Det finns mängder av syre runt om i universum, inte bara på vår planet. För oss är syre en förutsättning för liv och det är därför ett viktigt ämne att leta efter i sökandet efter liv på andra planeter. Det är dock lika viktigt för oss att kunna ta vara på det syre som finns närmre oss i solsystemet om vi i framtiden ska kunna bygga utomjordiska baser, på exempelvis månen.
Man har sedan länge vetat att månens yta innehåller mängder med syre. Beräkningar säger att månsanden innehåller uppemot 45 procent syre. Problemet är bara att det är bundet i mineraler som kiseldioxid, aluminium, järn och magnesium. För att få fram syret ur mineralen kan man använda sig av elektrolys, som på jorden används bland annat inom aluminiumindustrin. Här använder vi elektrolys på aluminiumoxid för att få ut aluminium, och biprodukten blir då syre som släpps ut i atmosfären. På månen skulle man i stället kunna ta vara på allt syre och fylla de hem och forskningsanläggningar man kan tänkas behöva i en framtida månbas.
Avståndet mellan jorden och månen ökar hela tiden
Som längst befinner sig månen 406 700 kilometer från jorden och som närmast 356 500 kilometer. Avståndet beror på var i omloppsbanan månen befinner sig. Men under årmiljonernas gång rör sig månen också sakta bort från jorden. Reflektorer som Apolloastronauterna lämnade kvar på månen har gjort det möjligt att med radar uppmäta denna flykt från oss till 3,8 centimeter per år. Detta fenomen hänger faktiskt samman med tidvattnet på jorden.
Hur lång tid tar det att åka till månen?
Tiden det tar att ta sig från jorden till månen beror på hur effektiva motorer farkosten som reser dit har och hur mycket bränsle som används. Apollo 11, den första bemannade resan till månens yta, tog från start till månlandning 102 timmar 45 minuter. Räknar man dock bort tiden i omloppsbana och fokuserar på själva transporten till månen och börjar med Translunar injection (2 h, 50 min, från start) och slutar med Lunar orbit insertion ignition så tog det 75 h och 49 min eller cirka tre dagar. Det skulle ta ungefär lika lång tid om en liknande resa skulle göras idag. En del av tiden används för att sakta ner rymdfarkosten så att en landning kan ske på ett betryggande sätt.
Varför kan man inte se månens baksida från jorden?
Varje gång du tittar på månen från jorden så ser du samma sida av månen. Det beror på att månen vrider sig runt sin egen axel i samma takt som den snurrar runt jorden. Man kan faktiskt se 59 % av månen från jorden, beroende på tidpunkt. År 1959 var första gången människan såg månens baksida. Då lyckades den sovjetiska rymdfarkosten Luna 3 fotografera den.
Vad hade hänt om månen hade försvunnit?
I förhållande till andra planeters månar så är vår ovanligt stor. Det gör att den också påverkar oss på ett tydligare sätt. Men jorden påverkar också månen. Jordens gravitation håller månen på plats, medan månens gravitation har effekt på jorden. Ett tydligt exempel på detta är tidvattnet. Vattnet på jorden påverkas nämligen av månen och den sida av jorden som är mot månen är den sida som har högvatten.
Precis som jorden håller månen på plats så håller också månen jorden på plats. Vi får därmed en jämn lutning på vår axel, vilket är orsaken till att vi till exempel har olika årstider. Om månen inte fanns skulle vår axel påverkas och vårt klimat skulle bli annorlunda, med mindre skillnader mellan olika årstider. Dessutom skulle längden på dagarna påverkas, eftersom avsaknaden av en måne kan göra att jorden roterar fortare. Och det gör dygnen kortare.
Så om månen försvinner kan vi räkna med ett ganska långtråkigt klimat med korta dagar.
Vad händer vid en månförmörkelse?
En månförmörkelse inträffar när solen, jorden och månen ligger i rad, så att jorden skymmer ljuset från solen och hindrar månen från att bli belyst som vanligt. Vid en månförmörkelse blir månen röd. Läs mer om månförmörkelse här.
