Mars har fått många besök från jorden. Robotbilar har rullat över planetens yta och satelliter har kartlagt den från ovan. De två små månarna Phobos och Deimos har däremot fortfarande mycket att berätta. Mars har fått sitt namn efter romarnas krigsgud, medan månarna Phobos och Deimos, vars namn betyder ungefär skräck och fasa, är döpta efter sönerna till hans grekiska motsvarighet Ares.
Nu riktas uppmärksamheten mot dem med Martian Moons eXploration, MMX, som leds av Japans rymdorganisation JAXA. Enligt den publicerade planen ska uppsändningen ske den 19 oktober klockan 21.41 svensk tid, med en H3-raket från Tanegashima i Japan. Målet är att återvända till jorden 2031 med minst 10 gram material från Phobos.
Två månar med okänd bakgrund
Phobos och Deimos är små, mörka och oregelbundna. Hur hamnade de egentligen runt Mars? En förklaring är att de är asteroider som fångats in av planetens gravitation. En annan är att de bildades av spillror efter en väldig kollision med Mars.
Genom att undersöka material från Phobos i laboratorier på jorden hoppas forskarna kunna skilja mellan förklaringarna. Proverna kan också ge ledtrådar till hur material, däribland vattenbärande ämnen, har förflyttats genom solsystemet.
Phobos kan dessutom bära på små bitar av Mars. Under miljarder år har nedslag kastat ut material från planeten, och en del kan ha hamnat på månen. Proverna skulle därför kunna berätta något om hur Mars miljö har förändrats. MMX hämtar dock material från Phobos, inte utvalda stenprover direkt från Marsytan.
Idefix undersöker marken
Enligt planen når MMX Mars i augusti 2027. Därefter ska sonden undersöka månarna och leta efter lämpliga platser för landning och provtagning.
Den lilla rovern Idefix ska sättas ner på Phobos i början av 2029. Den har utvecklats av den franska rymdorganisationen CNES och den tyska motsvarigheten DLR och ska undersöka ytans egenskaper inför huvudfarkostens landning.
Provtagningen är planerad till 2030, därefter ska proverna skickas mot jorden i en kapsel och 2031 är det tänkt att den ska landa i Australien och sedan föras vidare till Japan.
Europa och Sverige med på resan
Utöver Idefix bidrar Frankrike med infrarödspektrometern MIRS, som ska undersöka ytans sammansättning. ESA har levererat kommunikationsutrustning och ska stödja uppdraget med sitt markstationsnät Estrack. Europeiska forskare deltar också i det vetenskapliga arbetet och ska kunna undersöka de hemförda proverna.
Det finns även en svensk forskningskoppling. Institutet för rymdfysik, IRF, beskriver MMX som en del av sitt långvariga samarbete med JAXA och japanska forskare. IRF-forskaren Yoshifumi Futaana är medförfattare till en vetenskaplig artikel om sondens instrument MSA, som ska undersöka laddade partiklar kring Mars och månarna.
Konkurrens och samarbete
MMX bygger vidare på Japans erfarenheter av att hämta hem asteroidprover. Samtidigt planerar Kina att hämta prover från Marsytan med Tianwen-3. Fler länder utvecklar alltså förmågan att både resa till andra världar och återvända därifrån.
Det finns konkurrens om att nå nya milstolpar. MMX visar samtidigt hur internationell rymdforskningen traditionellt fungerar. Japan är den ledande nationen denna gång, medan Europa och USA bidrar med teknik och kunskap.
Om uppdraget lyckas väntar årtionden av forskning. Proverna kan undersökas med stora och känsliga instrument på jorden, och delar kan sparas till framtidens forskare, detta trots att man bara ska ta med hem tio gram.
