Vägen till dagens rymdbas började bokstavligen med en grusväg. En av de första på plats var matematikern Jan Englund.
– Jag fick i uppdrag att utforma en grusväg från Paksuniemi till det område som så småningom skulle bli Esrange. Så började allt, berättade han i en intervju med SSC Space.
Planerna på den nya rymdbasen tog form 1964 när den nybildade europeiska rymdforskningsorganisationen ESRO, föregångaren till dagens ESA, valde skogarna öster om Kiruna för studier av norrsken och den övre atmosfären. Platsen hade flera fördelar. Norrskenet var vanligt, ljusföroreningarna små och forskningsraketerna kunde falla ner över stora obebodda marker utan att skada människor eller infrastruktur. Bygget av Esrange inleddes samma år.
Den 24 september 1966 invigdes Esrange och Sverige hade därmed fått sin egen rymdbas på svensk mark. Knappt två månader senare sändes den första sondraketen upp. Genom åren har dessa raketer gjort det möjligt att genomföra otaliga forskningsprojekt i mikrogravitation inom bland annat fysik, biologi, kemi och kosmologi, under förhållanden som inte går att återskapa på jorden.
Höghöjdsballonger gav nya möjligheter
Den första uppsändningen följdes snart av fler. Och när nyttolasten hamnade på en avlägsen plats kunde personalen behöva ta sig dit på skidor eller snöskor, inte som i dag med helikopter eller snöskoter.
År 1972 tog svenska staten över Esrange. Det nybildade Rymdbolaget, dagens SSC Space, fick ansvar för driften och fortsatte att bygga ut verksamheten. Två år senare sändes den första höghöjdsballongen upp. Det öppnade nya möjligheter inom atmosfärsforskning och astronomi och forskningen vid Esrange har bland annat bidragit till ökad kunskap om ozonlagrets uttunning.
År 1978 restes den första antennen för satellitkommunikation på basen. Under decennierna som följde byggdes satellitverksamheten ut och Esrange blev ett nav i SSC Spaces globala nätverk av markstationer.
Ny uppsändningsplats för satelliter
År 2020 breddades verksamheten när nya testanläggningar för nästa generations raketteknik invigdes. En av de första aktörerna på plats var det tyska rymdföretaget Isar Aerospace och tidigare i år öppnade Isar Aerospace sin andra testanläggning på basen. Den har kapacitet att testa fler än 30 motorer i månaden för raketen Spectrum. I dag testas raketmotorer nästan dagligen på Esrange.
Nästa milstolpe var en ny rymdhamn på Esrange, en anläggning på EU:s fastland för uppsändning av satelliter i omloppsbana. 2023 fick etableringen stor uppmärksamhet i samband med ett besök av bland andra kung Carl XVI Gustaf och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
När Esrange den 24 september firar 60 år har basen kommit långt från grusvägen där allt började. Hittills har mer än 610 sondraketer och över 700 höghöjdsballonger sänts upp härifrån. På samma plats samlas i dag raketuppskjutningar, forskning i mikrogravitation, satellitkommunikation och tester av ny raketteknik, ofta med direkt betydelse för vårt samhälle.
Det arktiska läget, det stora nedslagsområdet på 5 200 kvadratkilometer, ungefär dubbelt så stort som Luxemburg, och den långa erfarenheten av vetenskapliga uppdrag ger Esrange en särställning. Bredden i verksamheten märks i de uppdrag som genomförs på Esrange. Ett av många exempel är den höghöjdsballong som lyfte en testkapsel till 29 kilometers höjd för att sedan släppa den för att prova en av fallskärmarna som ska hjälpa ESA:s marsrover Rosalind Franklin att landa säkert.
Themis testas på Esrange
Vid den nya rymdhamnen på Esrange finns också Europas första testanläggning för återanvändbar raketteknik. Här testas Themis, en prototyp för ett återanvändbart raketsteg som tagits fram inom ESA:s program för framtida bärraketer. I somras genomfördes en generalrepetition inför det kommande hopptestet, då Themis ska lyfta till låg höjd och sedan landa igen.
Nästa stora händelse på Esrange blir när satelliter för första gången ska sändas upp i omloppsbana från svensk mark, vilket planeras ske 2028. Uppsändningarna ska genomföras med Alpha-raketen från amerikanska Firefly Aerospace.
