En av våra mest lästa artiklar de senaste åren är den om när asteroiden som i mångt och mycket satte punkt för dinosauriernas tid på jorden slog ned utanför vad som idag är Mexiko. En ganska dålig dag.
Asteroiden var stor, större än Mount Everest, och färdades i över 72 000 kilometer i timmen. När den slog ned i havet utanför Yucatánhalvön en dag i maj, gjorde den det med en kraft av över en miljard atombomber av det slag som släpptes över Hiroshima under andra världskriget.
Nedslaget skapade en 180 kilometer bred och 20 kilometer djup krater och asteroiden pulveriseras nästan omedelbart. En tsunami över 1500 meter hög svepte över jorden och planeten kunde inte sluta skaka. Runt hela jorden förekom jordbävningar som i sin tur gav upphov till nya flodvågor och förstörelse.
Materialet från den pulveriserade asteroiden och nedslagsplatsen slungades ut genom atmosfären till rymden där det kyldes av och sakta började falla tillbaka mot jorden i form av små glaspärlor, smält berggrund och asteroid. Under tiden de föll tillbaka mot jorden hettades de upp av friktionen vilket skapade en kedjeeffekt som värmde upp atmosfären och marken till flera hundra grader Celsius. Detta gjorde att växtlighet sattes i brand i globala skogsbränder.
Forskarna tror att tre fjärdedelar av livet på jorden utplånades under de år som följde, däribland samtliga stora dinosaurier.
Chans att fråga en som vet
Den 10 december har vi den stora glädjen att kunna bjuda in till ett samtal med paleontologen Martin Qvarnström då han gästar Rymdstyrelsens after work aktivitet ”Rymdsnack med quiz” på The Node i Stockholm under Nobel Week Lights.
Martin forskar vid Uppsala universitet och ägnar sitt arbete åt att försöka förstå dinosauriernas allra tidigaste historia: hur de dök upp, hur de tog över och varför just de blev så framgångsrika. Mycket av hans forskning kretsar faktiskt kring fossiliserat dinosauriebajs.
- – Genom att analysera dessa fossil kan jag återskapa uråldriga ekosystem och ta reda på vem som åt vem. På så sätt kan jag förstå hur ekosystem förändrades över tid, vad som låg bakom dinosauriernas framgång, och varför vissa djur dog ut medan andra klarade sig, säger Martin Qvarnström, paleontolog vid Uppsala universitet som nyligen fått ett stort forskningsanslag som gör att han kan fortsätta studera koproliter. Det mer vetenskapliga namnet på dinosauriebajs.
Martin har rest världen över i jakten på fossil, hittat spår av tio meter långa dinosaurier i Sverige och namngivit millimetersmå skalbaggar bevarade i stelnat bajs. Han har till och med brottats med isbjörnar på Grönland. Det är också platsen där forskningen kring den nyupptäckta Hiawatha-kratern pågår, en till krater efter ett asteroidnedslag som drabbade jorden bara ett par miljoner år efter den stora dinodödaren.
Hotet från rymden
Temat för kvällen under Nobel Week Lights är ”Hotet från rymden” och avslutas med ett quiz på temat. Lite dinosaurier, lite rymdskrot, mycket rymd.
För Martin handlar paleontologi inte bara om det förflutna, utan om att förstå vårt nu: vilka arter som klarar kriser, vilka som inte gör det och vad det betyder när vi själva står mitt i ett massutdöende.
– Att förstå livets historia på jorden är i sig otroligt spännande: det handlar om ren nyfikenhet på vår egen existens. Hur kunde dinosaurier växa sig stora som Boeing-plan? Hur har olika arter klarat (eller inte klarat) sig genom tidigare massutdöenden? Det sistnämnda är högaktuellt med tanke på att vi själva lever mitt i ett massutdöende. För att förstå vad som händer med livet på jorden nu, måste vi studera vad som hände då, och svaren finns i det fossila registret, berättar Martin Qvarnström.
”Rymdsnack med quiz” leds av ingen mindre än Arantxa Álvarez. Kvällarna arrangeras som en del av Nobel Week Lights och hålls på The Node i centrala Stockholm, under fontänen på Sergels torg. Det blir en unik chans att fördjupa sig i vetenskap, prata om kosmiska katastrofer och sedan testa sin nyvunna kunskap i ett fartfyllt quiz.
Det praktiska om Rymdsnack med quiz:
Rymdstyrelsen bjuder in till en serie kvällar där samtal med några av Sveriges främsta forskare följs av ett faktafyllt quiz.
Datum och teman: 9/12 Exoplaneter. 10/12 Hotet från rymden. 11/12 En vanlig dag i tyngdlöshet och 12/12 Svarta hål.
Tid: 17:00 – 18:30 (anmälan av lag från 16:30 på plats)
Plats: The Node, Sergels torg
Quiz: Varje lag ska bestå av 2–4 personer och det är begränsat antal platser.
Fri entré och öppet för alla! Riktigt fina priser väntar det vinnande laget.
