Bloggen - Bemannad rymdfart

Marcus Wandt: Sveriges nästa astronaut i rymden

I början av januari blir Marcus Wandt tredje svensk i rymden då han ska resa till den internationella rymdstationen för att bedriva forskning i tyngdlöshet. Resan är ett samarbete mellan Rymdstyrelsen, den europeiska rymdorganisationen ESA, de amerikanska rymdföretagen Axiom Space och Space X samt den amerikanska rymdmyndigheten NASA.
Marcus Wandt i rymddräkt
Axiom/SpaceX
Marcus Wandt under träning i en Dragon-kapsel från rymdföretaget SpaceX.
Ämnen:
´
Publicerad
2024-01-09
Dela artikel:

Marcus Wandt är 42 år gammal. Född i Mora men uppvuxen på Hammarö utanför Karlstad i Värmland. Nu bosatt i Linköping med fru och barn. Han valdes i november 2022 ut bland över 22 500 sökande till en ny Europeisk astronautgrupp om totalt 17 lyckliga uttagna. Marcus Wandt är utbildad elektroteknikingenjör på Chalmers tekniska högskola och har också genomgått officersprogrammet på Militärhögskolan Karlberg. Han är utbildad stridspilot i både Sverige och i USA och har arbetat som stridspilot inom Försvarsmakten. När Marcus Wandt inte är astronaut arbetar han som chefstestpilot på Saab.

Axiom Mission 3

I januari 2024 ska Marcus resa till den internationella rymdstationen inom uppdraget Axiom Mission 3 (Ax-3). Det är det amerikanska rymdföretaget Axiom Space som arrangerar resan genom ett samarbete med den amerikanska rymdstyrelsen NASA, rymdföretaget SpaceX och den europeiska rymdorganisationen ESA. Besättningen består, förutom Marcus, av uppdragsspecialist och befälhavare Michael López-Alegría, pilot Walter Villadei, överste i det italienska flygvapnet samt uppdragsspecialisten Alper Gezeravci från Turkiet.

På hemmaplan har Marcus Wandts resa möjliggjorts genom ekonomiskt stöd från Utbildningsdepartementet, Rymdstyrelsen, Försvaret, Svenska rymdaktiebolaget (SSC), Saab och industrigruppen FAM.

Europas första projektastronaut

När Marcus Wandt fick möjligheten att åka till rymden inom Ax-3 gick han från reservastronaut till att bli projektanställd astronaut inom ESA. Det är första gången ESA samarbetar med ett kommersiellt företag för att få sina astronauter ut i rymden och syftet är att genomföra svensk och europeisk forskning ombord på den internationella rymdstationen. Under 2023 utbildades Marcus Wandt i rekordfart för att uppnå de krav och certifieringar som hans övriga europeiska astronautkollegor får under sin ordinarie utbildning som vanligtvis omfattar två års träning på heltid.

Marcus Wandts uppdrag kallas inom ESA för Muninn, som anspelar på en av guden Odens två korpar i den nordiska mytologin. I januari är fortfarande den danska ESA astronauten Andreas Mogensen befälhavare på rymdstationen dit han reste i slutet av augusti. Mogensens uppdrag kallas inom ESA för Huginn som var Odens andra korp. Tillsammans ska de två nordiska astronauterna genomföra en mängd europeiska och nationella experiment kopplade till en rad olika forskargrupper, däribland svenska.

SpaceX och NASA sköter det praktiska

Det är SpaceX och deras raket Falcon 9 med tillhörande Dragon-kapsel som kommer att sända upp Ax-3-besättningen till den internationella rymdstationen från NASA:s Kennedy Space Center i Florida, USA. 

SpaceX bärraket och kapsel är den officiella ersättaren till de tidigare rymdfärjorna och företaget har sedan 2011 kontrakt med NASA för att genomföra bemannade resor till den internationell rymdstationen. Väl dockad med rymdlaboratoriet kommer Marcus att tillbringa upp till 14 dagar för att i första hand genomföra forskning.

Marcus Wandt tar blodprov
ESA

Forskning i tyngdlöshet

Under sina två veckor på den internationella rymdstationen kommer Marcus Wandt att genomföra ett experiment om stamceller för Uppsala universitet och ett om ergonomi för KTH. Båda projekten har valts ut, och finansieras, av Rymdstyrelsen. Utöver dessa kommer han även delta i ett 20-tal internationella experiment i tyngdlöshet tillsammans med sina astronautkollegor. I flera av dem är det Marcus själv som är försöksperson och därför kommer hans olika värden testas både innan, under och efter resan. Totalt har ESA planerat in 82 timmars forskningsarbete under vistelsen ombord på rymdstationen.

– Rymdforskningen gör stor skillnad för oss alla på jorden, i allt från medicinska upptäckter och grundforskning om rymden till kunskap om klimatförändringar till tekniska innovationer. Därför ser jag mycket fram emot att kunna bidra och arbeta med många olika forskningsuppdrag på den internationella rymdstationen. Tiden fram till uppsändningen kommer jag ägna en hel del tid åt att djupgående studera hur experimenten ska utföras och träna på forskningsutrustningen, säger Marcus Wandt till oss på Rymdstyrelsen när vi pratar med honom under slutfasen av den intensiva träningen.

Stamcellsforskning i rymden för att bota sjukdomar 

Ett av de två svenska projekten handlar om stamcellsforskning och leds av Elena Kozlova, professor i regenerativ neurobiologi vid Uppsala universitet. Stamceller har tidigare skickats upp i rymden med sondraketer och utsatts för några minuters mikrogravitation, vilket visat att stamceller får större kapacitet att dela sig och utvecklas till mogna celler än de har under normala förhållanden på jorden. Nu tar Marcus Wandt med sig stamceller upp i rymden i två veckor. 

– Vår förhoppning är att Marcus experiment ska lära oss mer om hur stamceller påverkas av mikrogravitation, både på kort och lång sikt. Vårt syfte med stamcellsforskningen är att förstå hur inverkan av mikrogravitation på stamceller kan bidra till deras användning för medicinska ändamål, säger Elena Kozlova.

Minska stress och förbättra kognition med design

I projektet, Orbital Architecture, vill forskare på KTH undersöka hur människors fysiska och mentala hälsa påverkas av att vistas i trånga utrymmen under längre perioder. Forskarna kommer att analysera Marcus Wandts stress, kognitiva prestanda, hjärtaktivitet och rörelser och jämföra insamlade data från olika delar av rymdstationen för att förstå hur utformningen av rymdmiljöer påverkar astronauternas tankeförmåga och stressnivåer.

– Experimentet som Marcus utför kommer att ge oss kunskap om hur vi med hjälp av design kan minska stress och öka astronauters kognitiva förmåga i rymden. Forskningsresultaten kan inte bara bidra till bättre livsmiljö för framtida astronauter utan även överföras till extrema miljöer på jorden, som till exempel på ubåtar, arktiska forskningsstationer och off shore-plattformar, säger forskaren Michail Magkos, som arbetar tillsammans i projektet med Mikael Forsman, professor i ergonomi vid KTH.

Ett av få studieobjekt i omloppsbana

Innan uppsändningen ska Marcus Wandt även göra en hel del förberedelser för den medicinska forskningen inom vilken han själv agerar studieobjekt. Prover ska tas och tester ska göras före uppsändningen. Det handlar om allt från blodprover och magnetröntgen till ultraljud och kognitiva tester. Undersökningarna upprepas delvis under rymdfärden och efter återkomst till jorden, för att se hur mycket kroppen påverkats av vistelsen i rymden.

Varje astronauts data är viktig eftersom det bara är runt 300 personer som varit i omloppsbana i rymden under mer än åtta dagar, då de flesta förändringarna i kroppen sker. Kroppen blir tre procent längre, vätska omfördelas, balanssinne och syn samt muskel- och benmassa påverkas.

– Genom att förstå hur tyngdlöshet påverkar kroppen kan vi hitta medicinska lösningar på jorden, till exempel sätt att motverka benskörhet och lära oss mer om kroppens åldrande. Det är bra att vi kan passa på att göra dessa experiment när vi ändå åker upp i rymden, eftersom det vore mindre lämpligt att utsätta människor på jorden för samma behandling. För att motverka kroppsliga effekter på lång sikt tränar vi ordentligt både innan och under rymdfärden, säger Marcus Wandt.