James Webb är världens hittills mest avancerade teleskop. Det ligger i omloppsbana i rymden cirka 1,5 miljoner kilometer från jorden, och är ett resultat av ett samarbete mellan den europeiska rymdorganisationen ESA, amerikanska NASA och kanadensiska CSA.
Satsningen på Webb har varit enorm, och teleskopet tros ha kostat närmare 100 miljarder kronor. Vid idag ställs investeringen på sin spets, när de första vetenskapliga bilderna tagna av James Webb visas för allmänheten. I spänd väntan på släppet tar vi en närmare titt på Webb, och vilka förväntningar som finns på världens främsta teleskop.
Webb – Hubbles efterträdare
James Webb-teleskopet var planerat att tas i drift redan 2011. På grund av en rad förseningar flyttades uppsändningen fram 10 år, och först den 22 december 2021 sändes Webb till slut upp från rymdbasen Kourou i franska Guyana. Efter en månadslång resa var teleskopet på plats vid sin slutdestination vid Lagrangepunkt 2. Från sin position i rymden ska Webb ta över uppdraget från Hubble-teleskopet som tjänat världens rymdforskare i över 30 år.
Till skillnad från Hubbleteleskopet, som har gjort observationer i synligt ljus, ultraviolett och i viss mån även i infrarött ljus, kommer James Webb-teleskopet blicka ut i rymden främst i infrarött ljus. Det gör att det nya teleskopet kan fånga ljus med en längre våglängd än vad både våra ögon och Hubbleteleskopet klarar av. Det är en ovärderlig egenskap i jakten på andra planeter med liknande egenskaper som jordens.
Jakten på liv i universum
Webbs förmåga att fånga infrarött ljus är viktig eftersom det är sådant ljus som jordliknande planeter främst utstrålar. Med ett teleskop som är specialiserat på just den våglängden ökar chanserna för att upptäcka så kallade exoplaneter, och forskare som studerar dem kommer kunna använda James Webb-teleskopet för att undersöka atmosfärer runt planeterna.
Exoplaneter cirkulerar runt andra stjärnor i universum. Där kan det i bästa fall finnas liv, och med hjälp av observationer från Webb kan forskare mäta halter av koldioxid, metan och kolmonoxid på planeterna. De ämnena är i sig inte ett bevis på liv, men ger en indikation på om det är värt att studera planeten närmare. Allra viktigast är dock att Webb kan hitta spår av vatten.
James Webb-teleskopets första vetenskapliga uppdrag blir att studera exoplaneten 55 Cancri e, en stenig planet som cirkulerar extremt nära sin stjärna. Forskare från bland annat Stockholms universitet ska studera planeten för att skaffa mer kunskap om den geologiska mångfalden i galaxen, och utvecklingen av steniga planeter så som jorden.
Planeten 55 Cancri e är intressant på flera sätt. Bland annat för att den är en så kallad superjord som är dubbelt så stor som vår egen, men också för att den kretsar så nära sin stjärna att ett år på 55 Cancri e endast är 18 timmar långt. Och det är varmt. Stjärnan vid 55 Cancri e värmer 2500 gånger starkare än vår, vilket får planetens steniga yta att smälta till en ocean av lava eller förångas.
Vad kommer Webb att leverera?
ESA, NASA, CSA och Space Telescope Science Institute har gemensamt beslutat om fem forskningsobjekt för James Webb-teleskopets första observationer: Carinanebulosan (en av de största och ljusaste nebulosorna i universum), WASP-96b (en enorm planet utanför vårt solsystem), södra Ringnebulosan (en planetär nebulosa), Stephans Kvintett (det första kompakta galaxklustret som upptäckts), och SMACS 0723 (ett galaxkluster som förstorar och förvränger ljuset från objekt bakom det).
I går släpptes en första bild från Webb som en förhandsvisning inför dagens större släpp, vilket gav oss en spektakulär bild av galaxklustret SMACS 0723 som det såg ut för 4,6 miljarder år sedan. Det är svårt att säga exakt vad dagens bildsläpp ska visa, men vad vi vet är att James Webb-teleskopet kommer att fördjupa vår förståelse av universum och ge oss detaljer som tidigare varit helt omöjliga att se.
En av forskningens förhoppningar är att med Webbs hjälp kunna hitta de första galaxerna som bildades strax efter Big bang. Det infraröda systemet gör också att astronomer kommer kunna se genom kosmiska dimmoln, och ta del av när stjärnor förds och planetsystem bildas. Och kanske kan vi med hjälp av James Webb-teleskopet också hitta tecken på liv i universum.
