År 1972 sändes den allra första jordobservationssatelliten inom det amerikanska NASA-programmet Landsat upp i rymden. Sedan dess har totalt åtta Landsat-satelliter snurrat runt vår jord och tagit miljontals bilder som bland annat använts för forskning om jordens klimatförändringar. Genom att bilderna från satelliterna bearbetas med olika färglager kan forskarna få fram fler detaljer i bilderna. Arkivet med Landsat-bilder har genom åren blivit en fantastisk tillgång i såväl miljö- som klimatforskningen.
Landsat-satelliterna har varit aktiva i snart 50 år. Det gör dem till det längsta aktiva projektet för inhämtande av satellitbilder av jorden. Den senaste satelliten i raden, Landsat 8, sändes upp 2013. Nu väntar teamet med spänning på uppsändningen av Landsat 9, vars uppsändning försenats på grund av bristen på flytande syre.
Brist på syre försenar uppsändningen
Landsat 9 skulle ursprungligen sändas upp den 16 september från Space Launch Complex 3, vid Vandenberg Space Force Base, i Kalifornien. Men uppsändningen har försenats. Förseningen beror på en världsomfattande brist på flytande syre; en avgörande komponent i raketbränsle. Bristen kommer till följd av den ökande medicinska efterfrågan på flytande syre under covid19-pandemin. Syret används vid behandling av svårt sjuka covid-patienter som vistas på sjukhus, och i takt med att fler smittats har tillgången blivit knapp vilket påverkat rymdindustrin.
Landsat 9 ska ersätta Landasat 7-satelliten, som har varit i omloppsbana sedan 1999, och kommer att arbeta parallellt med Landsat 8, som lanserades 2013. Tillsammans ska Landsat 8 och 9 avbilda jorden var åttonde dag. De båda satelliterna har två olika vetenskapliga instrument ombord som kan analysera ljus som reflekteras från planeten i olika våglängder för att upptäcka små förändringar i sjöar, floder och skogsmark, över hela världen.
Landsat-veteranen Norwood
En av ingenjörerna som var med vid den första uppsändningen av Lansatsatelliten 1972, är 94-åriga Virginia Norwood. Hon väntar spänt på uppsändningen av Landsat 9 och kommer sitta på första parkett när den lyfter från Vandenberg Space Force Base.
Till den första Landsat-satelliten bidrog hon med att utveckla den multispektrala skannern – en sensor som kan kalibreras i rymden för att upptäcka röd, grön och infraröd energi som reflekteras från jorden och överför data digitalt till forskare på marken.
Skannern gjorde det möjligt för forskarna att spåra skogsförlust, grödor, öknar, glaciärer och isflak.
"Hon banade vägen för en hel generation av jordobservationsinstrument", säger NASA:s Jeffrey Masek, forskare vid Lansat-projektet.
”Ladies of Landsat"
Idag finns en hel nätverksgrupp som kallas ”Ladies of Landsat", där Virginia Norwood givetvis har en självklar plats. I anslutning till uppsändningen av Landsat 9 anordnar gruppen ett evenemang i den närliggande staden Lompoc i Kalifornien. Där är kommer Norwood tillsammans med flera andra pionjärer inom fjärranalys dela med sig av sina historier. Hon är mycket glad att gruppen bildats.
– Jag har tillbringat mitt liv med att vara den enda kvinnan programmet. Nu finns det en hel grupp av oss. Det är lite trevligt, säger hon till tidningen Science.
Under sina 94 år har hon lärt sig att inte acceptera andras negativitet och att fortsätta tro på sina egna idéer.
– Om någon säger "Du kan inte göra det", då drar jag öronen åt mig och bestämmer mig för att göra det, säger hon.
Den data som Landsat samlar in är tillgänglig för alla att använda. Här finns flera dataarkiv med fantastiska bilder tagna av Landsat-satelliterna genom åren.
