Jorden har förlorat närmare 28 biljoner ton is på 23 års tid hero

Jorden har förlorat närmare 28 biljoner ton is på 23 års tid

Med hjälp av satellitdata kan forskarna nu göra skrämmande upptäckter kring hur vår planet mår. I flera nyligen publicerade vetenskapliga artiklar går det att läsa om hur jorden stadigt blir av med gigantiska mängder is som helt enkelt smälter bort på grund av den globala uppvärmningen. Detta har förödande konsekvenser för hela jordens klimat och miljö.
Jorden har förlorat närmare 28 biljoner ton is på 23 års tid
NASA/GSFC/METI/ERSDAC/JAROS, and U.S./Japan ASTER Science Team
Bilden har falska färger, det röda i bilden är vegetation eller barmark medan det vita visar en glaciär i Patagonien.
Publicerad
2020-08-24
Dela artikel:

Brittiska forskare har studerat satellitdata från perioden 1994 till 2017 och därmed kunnat konstatera att jorden under den tiden blivit av med 28 biljoner ton is. Fortsätter mönstret framöver riskerar de globala havsnivåerna att stiga med en meter innan nästa århundrade. För att sätta det i perspektiv berättar professor Andy Shepherd, direktör of Leeds University's Centre for Polar Observation and Modelling, för tidningen The Guardian att:

- Varje höjning av havsnivån med en centimeter gör att ungefär en miljon människor måste omlokaliseras.

Att så mycket sötvatten frigörs påverkar också den marina miljön kring jordens poler men även djur och natur på land drabbas hårt av minskade ismassor. Det är även så att jorden tappar förmåga att reflektera solljus tillbaka ut i rymden med ett mindre snötäcke, vilket i sin tur bara skyndar på processen. I ytterligare en artikel publicerad i tidskriften Nature skriver forskare från universitetet i Ohio att Grönland förlorat så mycket av sitt istäcke att även om det skulle bli kallare är det inte säkert att isarna skulle börja växa igen.

Forskare och beslutsfattare kan använda en hel flotta av satelliter när de samlar data över världens hav och istäckena kring jordens poler. Inom NASA och det amerikanska National Snow and Ice Data Center finns exempelvis Greenland Ice sheet Mapping Project (GIMP) som använder sig av amerikanska, kanadensiska och europeiska satelliter för att generera ett paket av data över Grönlands istäcke. Här kan forskare löpande få fram hur snabbt den totala ismassan, men även specifika glaciärer, rör sig och minskar eller ökar i storlek.

Den europeiska rymdorganisationen, ESA, skickade år 2010 upp CryoSat som sedan dess mätt tjockleken på Grönlands- och Antarktis isar, men även tjockleken på sjöar i de arktiska regionerna samt glaciärer i Patagonien. I november kommer även förhoppningsvis nästa satellit inom det europeiska jordobservationsprojektet Copernicus, Sentinel-6, att sändas upp. Sentinel-6 ska mäta de globala isfria havsnivåerna men också strömmar, vindar och våghöjder och därigenom bidra med data viktiga för klimatforskare och andra med havet som arbetsplats. Sentinel-6 kommer att kunna leverera uppdaterad data från 95 % av jordens totala havsyta var tionde dag. Detta är bara några exempel på vilken samhällsnytta människans aktivitet i rymden har.

WebDewey-kategori
×

WebDewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska WebDewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen