Gammablixtar räknas som de mest våldsamma explosionerna i universum sedan Big Bang. De uppstår när en massiv stjärna kollapsar till att bli ett svart hål, en så kallad supernova. På bara ett par sekunder kan då frigöras lika mycket energi som solen producerar under hela sin livstid. Energin strålar ut från supernovan ut i universum och blir då synlig för oss på jorden. Gammablixtar är egentligen väldigt sällsynta, det sker bara ett par stycken inom en galax under en miljon år, men trots detta upptäcker astronomer en gammablixt nästan varje dag i den del av universum vi kan observera här från jorden. Det ger ett perspektiv på hur mycket som egentligen finns där ute.
Gammablixten GRB 190114C observerades 2019 och har beräknats som det ljusaste vi någonsin sett från jorden. Blixten genererade 1 teraelektronvolt (TeV), ungefär en biljon gånger så mycket energi än fotonerna i synligt ljus. Alla gammablixtar astronomer hittills observerat kommer från utanför vår galax och GRB 190114C kom från ett avstånd av 4,5 miljarder ljusår från jorden. Någonstans i riktning mot stjärnbilden Ugnen på den södra stjärnhimlen.
På ett avstånd av knappt en kilometer kan man från Söder mälarstrand beskåda Stockholms stadshus. Mellan den 5 och 13 december kommer Stadshuset att belysas med ljusinstallationen Space som en del av Nobel Week Lights. På Stadshusets fasad kommer bilder från rymdens yttersta hörn att visas upp. Installationen är ett av de största video-mappningsprojekten som staden någonsin har sett i samarbete med bland annat oss på Rymdstyrelsen och den europeiska rymdorganisationen, ESA.
Installationen har en tydlig koppling till årets fysikpris som gick till upptäckten av ett av universums mest sällsammaste fenomen, svarta hål. Flera av ljusinstallationerna har även hämtat inspiration från årets och tidigare års Nobelpris.
