Solar Orbiter skickades upp den 10 februari 2020. Sedan dess, och med undantag för en kort avstängning på grund av Corona-pandemin, har forskare och ingenjörer genomfört en serie tester och rutiner, så kallad driftsättning.
Den här fasen skulle pågå fram till den 15 juni. Detta så att satelliten kunde fungera fullt ut under sin första nära passage av solen, eller perihelion, i mitten av juni. Men efter upptäckten av det unika kometmötet skyndades processen på.
Att flyga genom en kometsvans är en sällsynt händelse för ett rymduppdrag, något som bara hänt sex gånger tidigare för uppdrag som inte specifikt jagat kometer. Alla sådana möten har dock upptäckts i efterhand. Så Solar Orbiters kommande kometmöte är det första som kunnat förutsägas i förväg.
Solar Orbiter skulle korsa svansen från kometen Atlas den 31 maj – 1 juni och sedan genom dammsvansen imorgon den 6 juni. Om svansen är tillräckligt tät kan Solar Orbiters magnetometer (MAG) upptäcka variationer i det interplanetära magnetfältet på grund av dess interaktion med jonerna i kometens svans. Ett annat instrument ombord, Solar Wind Analyzer (SWA) kan sedan fånga några av svanspartiklarna.
När Solar Orbiter korsar dammsvansen, beroende på dess densitet - vilket är extremt svårt att förutsäga - är det möjligt att ett eller flera små dammkorn kan träffa satelliten i en hastighet av ett tiotal kilometer per sekund. Dammkornen kommer förångas och bilda små moln av elektriskt laddad gas eller plasma, som i sin tur kan upptäckas av instrumentet Radio och Plasma Waves (RPW).
