I juli 2019 sköt Indien upp Chandrayaan-2, en knapp månad senare gick den in i omloppsbana runt månen för att sedan utföra ett landningsförsök på månens yta. Detta misslyckades dock då man tyvärr förlorade kontakten med månlandaren Vikram under nedstigningen.
Nu görs ett nytt försök i och med månlandaruppdraget Chandrayaan-3. Tillsammans med det bemannade rymdprogrammet Gaganyaan kommer månuppdraget vara högsta prioritet för ISRO under 2020, även om ingen av dem kommer flyga förrän 2021.
Till skillnad från Chandrayaan-2, som bestod av en kretsande farkost, en landare och en rover, kommer Chandrayaan-3 endast bestå av en landare med en rover, tillsammans med en framdrivningsmodul som transporterar dem till månen. Chandrayaan-2s kretsande farkost fungerar fortfarande bra och kan fortsätta sitt arbete så länge som sju år. Därför finns inget behov av en ny satellit.
Redan 2008 skickade Indien sin första farkost, Chandrayaan-1, till månen, då utan landare. Ombord på den fanns det svenska instrumentet SARA från Institutet för rymdfysik (IRF).
