Hero Image

Skördefest på internationella rymdstationen

För ett par dagar sedan skördade Jessica Meir färsk sallad odlad ombord på den internationell rymdstationen ISS. Mat i rymden är ett betydligt större område för utveckling och vetenskap än man skulle kunna tro vid en första anblick. Hur får man den att hålla? Hur får man astronauterna att tycka om den? Hur får man den att ta så lite plats som möjligt? Detta är bara några av frågorna Vickie L. Kloeris, före detta ISS Food System Manager på Nasa, kan det mesta om.
NASA, Jessica Meir Instagram: @astro_jessica
Publicerad
2019-11-14
Dela artikel:

Häromdagen kunde man läsa att astronauten Jessica Meir skördade och åt sallad som odlats ombord på den internationella rymdstationen ISS. I förra veckan anlände också Zero-G-Kitchen Space Oven till stationen som en del i ett experiment om att tillaga mat i tyngdlöshet, i paketet låg också kakdeg och till och med färdiga kakor till besättningen. Båda dessa exempel tillhör dock ovanligheterna. En vardag på rymdstationen har en betydligt mindre extravagant meny bestående av torkad eller halvtorkad mat i platta portionsförpackningar. Det är till och med så att mat i rymden aldrig tillagats innan tyngdlöshetsugnen, och även nu bygger receptet på halvfabrikat. Degen är förbakad på jorden.  

Under pågående Kvalitetsmässan i Göteborg fanns Vickie L. Kloeris på plats för att berätta mer om mat i rymden. Hon har de senaste decennierna, innan hon gick i pension för ett litet tag sedan, haft rollen som Nasa ISS Food System Manager. Det betyder att hon varit en av de som utvecklat vad astronauterna äter, och hur de gör det, när de är på resa genom rymden. Så vad äter en astronaut?

Large Image
Jonas Appelberg

Portionsförpackad mat så som den levereras till den internationella rymdstationen ISS. 

Det korta svaret är att astronauter äter samma mat som vi gör nere på jorden. Nasa köper mat från vanliga affärer. Skillnaden är att man måste få maten att hålla under en lång tid och att paketera den i rätt form, konsistens och förpackning så att man lätt kan äta den i tyngdlöshet samtidigt som den tar så lite plats som möjligt. Lösningen för de amerikanska astronauterna är att deras mat är torkad, antibakteriebehandlad och packad i speciella påsar. Det astronauterna gör på rymdstationen är att de tillsätter vatten och på så vis återuppväcker och värmer de maten innan de äter upp den.

Ett exempel där maten bytt skepnad från hur den är på marken, för att passa i en tyngdlös miljö, är smaksatt dryck som paketeras som ett pulver och blir åter till dryck på rymdstationen. Ett annat är salt och peppar som paketeras i flytande form eftersom astronauterna annars skulle få hela luften full av saltkristaller och pepparkorn.

- We don’t want the astronauts to get salt in their eyes, säger Vickie L. Kloeris.

Viss mat gör man ingenting med utöver att det portionsförpackas för att undvika risken att till exempel en hel påse med M&M:s tar till flykten och svävar iväg så fort någon blir lite sugen.

Specialpåsarna gäller som sagt för astronauterna från Nasa, de ryska kosmonauterna får exempelvis sin mat packad i konservburkar som de värmer i ett speciellt värmebord. Detta var något som också Nasa gjorde tidigare men alltså inte längre. Problem i rymden har inte sällan mer än en lösning.

Large Image
Jonas Appelberg

Vickie L. Kloeris, före detta NASA ISS Food System Manager, under sin presentation på Kvalitetsmässan i Göteborg den 12 november 2019. 

Hållbarhet

När man kommit runt problemet kring förpackningsdesign och uppvärmingsprocesser återstår det om hur man får maten att hålla under lång tid utan att tappa i näringsvärde. Ett nyckeltal idag är att maten ska hålla i två år på hyllan utan att tappa i kvalitet. Ska vi åka till Mars behöver den siffran justeras till uppemot sju år. All mat som ska förtäras under hela missionen till Mars måste finnas ombord från början och den måste hålla samma kvalitet genom hela resan.

- En av de stora frågorna är hur vi ska lyckas få maten att hålla under så lång tid utan att tappa i näringsvärde. Astronauterna måste vara lika funktionella på vägen hem från Mars som på vägen dit, då det fortfarande är mycket som kan gå fel. Vi vill att de ska vara lika kapabla att ta rätt beslut om en kris skulle uppstå och därför måste de få rätt förutsättningar för att kunna göra det, säger Vickie L. Kloeris.

Men som vi alla vet är nyttigt inte alltid gott. Christer Fuglesang berättar att han tyckte det blev lite trist efter ett tag att bara äta frystorkad och konserverad mat. Då var han uppe på rymdstationen en betydligt kortare tid (26 dygn och 17 timmar uppdelat på två resor) än vad exempelvis Jessica Meir kommer vara som inte väntas hem förrän i april nästa år efter cirka 6 månader i rymden. Vickie L. Kloeris berättar att om man som astronaut ska vara uppe en längre tid får man faktiskt välja en del av maten man vill äta. Man får sätta ihop en egen låda med favoriter ingen annan får röra, så länge man inte delar med sig såklart. Hon berättar att mat gör mycket för en människas psykiska välmående och det är också en viktig aspekt att ta med i beräkningarna när man planerar mat i rymden. Tänk dig själv hur det skulle vara att inte se eller äta en enda färsk grönsak under ett halvår, inte så konstigt då att Jessica Meir  njuter av varje tugga av sitt egenodlade lilla salladsblad.

Webdewey-kategori
×

Webdewey är ett lexikaliskt beskrivande vokabulär, som klassificerar materialet på ett strukturerat sätt. Varje term har ett internationellt gångbart webdewey-nummer och ett svensk termnamn. Läs mer om svenska webdewey hos Kungliga Biblioteket.

Rymdbloggen